Helheten viktig för ett lyckat underhåll

Publicerad: 22 juli, 2025

Bild: MistraInframaint

Bild: MistraInframaint

Att det finns en stor underhållsskuld inom bland annat VA är ett känt faktum. Mindre fastslaget är hur man bäst kommer till rätta med den skulden. Det räcker inte bara med bra medarbetare eller en stor budget, inom forskningen talar man om vikten av organisatorisk kapacitet. Det är ett mångfacetterat begrepp som innehåller flera kapaciteter som måste finnas på plats samtidigt för att kunna skapa förändring.

Det förklarar Robert Jonsson, universitetslektor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och forskare inom ramen för forskningsprogrammet Inframaint.

-          Det finns ett flertal kapaciteter som sammantaget gör det möjligt att jobba både kort- och långsiktigt för att komma till rätta med den stora underhållsskulden. Det handlar om att VA-organisationer behöver ha teknisk, finansiell, institutionell, politisk samt medborglig kapacitet för att klara uppdraget.

Många skäl till underhållsskulden

Ett av de grundläggande skälen till att vi idag ser ett eftersatt underhåll inom bland annat VA är att ledningar under marken är lätta att gömma undan på kort sikt.

-          Samtidigt är det för få som följer upp underhållsarbetet på längre sikt. Det ledde under många år till att man litade på att ledningarna höll, vattnet fortsatte ju att komma ur kranen. Det är först när man för ca 20 år sedan beslutade att fokusera mer på kommuners balansräkning och kräva att de följer en god ekonomisk hushållning som det bristande underhållet tvingats upp i ljuset.

Det har lett till att man idag har med underhållet på dagordningen inom kommuner, vid sidan av vård-skola-omsorg.

-          Det krävs att man har rätt underhåll, att det är funktionellt, så ledningar håller den förväntade livslängden. För att lyckas med det krävs ett samspel mellan de olika kapaciteterna, inte minst att den politiska kapaciteten finns på plats, där besluten fattas om åtgärder och strategier.

Kapaciteter som behövs

Kortfattat kan man beskriva de olika kapaciteterna som:

  • Politisk kapacitet – det är fundamentalt att politikerna tycker att det är viktigt och skapar förutsättningar för att det kan ske, att de bryr sig om frågorna.
  • Teknisk kapacitet – det behöver finnas tillräckligt med kunnig personal både som klarar det dagliga underhållet och de som tar fram strategiska planer för underhållet framöver.
  • Finansiell kapacitet – det måste finnas pengar för att genomföra åtgärderna, något som brustit under många år.
  • Institutionell kapacitet – det måste finnas strategiska planer och officiella dokument som stadfäster det som behöver göras.
  • Medborglig kapacitet – intresserade medborgare är också en viktig del, som vågar ställa krav på kommuner och organisationer att de kan säkerställa tillgången på en bra vattenförsörjning.

Krav på 10-års investeringsplaner

På senare tid har man beslutat att alla kommuner ska ha 10-årsplaner för investeringar, något som skapar en ökad långsiktighet inom verksamheterna.

-          Det är till stor hjälp för VA-organisationer då VA är en mycket långsiktig verksamhet, de ledningar de installerar/renoverar idag ska hålla minst 100 år. Det innebär även långa avskrivningstider som behöver tas hänsyn till.

Robert Jonsson konstaterar att det är viktigt att hela tiden tänka på helheten, inte bara fokusera på enskilda delar vid olika tidpunkter.

-          Det är inte minst viktigt för politikerna, de måste hela tiden ha med alla delar i sina planer och visioner. Jag kan exempelvis vara lite orolig just nu då vattenfrågan har fått ett uppsving i debatten, då är det lätt att gatu-området glöms bort. Men de två delarna hänger väldigt nära ihop och visar på vikten av att tänka på helheten när det handlar om kritisk infrastruktur.

Olika vägar till målet

Samtidigt ska man vara medveten om att man kan nå målet på olika sätt och han tar två exempel som visar på olika vägar.

-          I Skellefteå skapades en effektiv tillgångsförvaltning genom ett engagemang från politikerna som fattade viktiga beslut. De utgick från att kommunen skulle vårda det man har och tog sedan steg för steg mot ett strategiskt underhåll utifrån alla nödvändiga kapaciteter.

En annan väg tog man i NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.

-          Den organisationen skapades för att kunna bygga upp en kompetent personalstyrka. De har skapat en bra organisation för att ta hand om sina anläggningstillgångar på ett bra sätt baserat på alla kapaciteterna. Hos dem är den politiska kapaciteten dock en lite osäker faktor då det är flera kommuner som samarbetar och många politiker som ska komma överens, men hittills har det fungerat bra, avslutar Robert Jonsson.

 

 

 

 

Ylva Sjönell