Anne Adrup får VA-priset
Publicerad: 15 april, 2025
Bild: Sweco
2025 års upplaga av VA-priset tilldelas Anne Adrup som bland annat arbetat med rörnät- och klimatfrågor på Svenskt Vatten. Hon var med och tog fram publikationerna P113 och P116 som fokuserar på effektivt underhåll av VA-system samt förnyelseplanering för ledningsnät. Idag jobbar hon som konsult på Sweco och bidrar till en aktiv förnyelseplanering hos olika aktörer. Under 2005 – 2015 samt 2018–2022 var hon medlem av SSTT's svenska arbetsgrupp och 2016-2018 satt hon även med i SSTT's styrelse.
Att hon fick VA-priset var en stor överraskning, om än en väldigt rolig sådan.
- Jag såg att VA-fakta sökte mig på telefonen men trodde det var en helt annan fråga de ville diskutera. När de till slut fick tag på mig blev jag lite svarslös när de berättade om priset. Jag är mycket hedrad av att ha fått det även om jag kanske inte riktigt förstår varför, säger hon med ett leende.
Motiveringen bygger på alla de år hon jobbat strukturerat med förnyelseplanering. Första gången hon kom i kontakt med det området var i Solna där hon ansvarade för arbetet med att ta fram DUF-planer (Drift, Underhåll, Förnyelse). Sedan har det följt med henne genom åren på olika sätt, bland annat genom att stötta VA-organisationer i deras egna planer. Under tiden på Svenskt Vatten var Anne Adrup med och startade kurser i förnyelse av ledningsnät, kurser där hon fortfarande medverkar som lärare. Baserat på kurserna utvecklades sedan publikationen P116.
Förnyelsetakten alltför låg
2011 resulterade flera SVU-projekt i rapporter, bland annat ”Handbok i förnyelseplanering” (rapport 2011-12) samt ”Material och åldersfördelning för Sveriges VA-nät och framtida förnyelsebehov” (2011-13). De visade redan då på ett behov av ett ökat fokus på förnyelse av ledningsnäten.
- Det är ett väldigt viktigt område då investeringsbehovet är så stort som det är. I rapporterna ovan kom man fram till att förnyelsetakten, dvs hur många meter ledningar som förnyas årligen i förhållande till hur många meter ledningar som är lagda, borde vara minst 0,6-0,7 procent per år som ett medelvärde för Sverige. I hela Sverige ligger vi fortfarande klart under det, något som delvis beror på att det sker så mycket nyinvesteringar att man inte riktigt hinner med förnyelsearbetet också.
En VA-verksamhet kan ha många skäl för att vilja planera långsiktigt:
- bli mer trygg med sitt VA-nät och dess utveckling,
- kunna göra välgrundade bedömningar om förnyelsebehov,
- få en sund utveckling av VA-taxan,
- kunna styra sin planering själv och inte styras av andra,
- lättare kunna bedöma om man ska samordna med andra aktörer eller inte,
- ge underlag för vettiga målsättningar som går att arbeta efter,
- kunna bedöma framtida personalresursbehov
Hon konstaterar att även om det finns många skäl till långsiktig planering har många städer relativt nya ledningsnät och ser kanske inte behovet av förnyelseplanering.
- Men att planera för hur man tar hand om ledningsnätet behöver man göra redan från början så man vet när det är dags att genomföra olika åtgärder så att ledningarna hålls i ett gott skick. Upplever man en brist på resurser blir det desto viktigare med en plan för att kunna göra rätt prioriteringar.
En bra strategisk hjälp
Publikationen P116 är ett bra verktyg i arbetet med att ta fram en strategi för förnyelsearbetet.
- Man behöver få koll på exempelvis vilka ledningar som är extra viktiga, konsekvensledningar, där resultaten av läckor blir extra kännbara. Det kan vara ledningar till sjukhus eller i centrumområden. En annan typ av ledning i det strategiska arbetet är sannolikhetsledningar, de som har en större risk att gå sönder på grund av sämre status på ledningen.
Som ledningsnätsägare är ett av de största problemen att det ofta fattas resurser för en effektiv förnyelseplanering.
- Det är sårbara organisationer med en stor rotation på folk. I flera av de kurser jag har haft har det visat sig att ett antal av de som gått kursen slutat redan året efter. Men finns det en framtagen förnyelseplan i grunden blir det lättare för organisationen att hantera stora personalomsättningar och andra brister på resurssidan, konstaterar Anne Adrup.
Man behöver se helheten
Hon började själv jobba med förnyelseplanering på Solna Vatten i början av sin karriär inom VA.
- Jag fick som nyanställd som min första uppgift att ta fram en förnyelseplan, och det var nog lite enklare för mig då jag inte redan hade ett antal andra arbetsuppgifter att hantera. Jag kunde fokusera på förnyelseplanen och satte bland annat samman en DUF-grupp. Det är väldigt viktigt att få med underhållspersonal i arbetet med förnyelseplanen. Även medarbetare i organisationen som jobbar med att dokumentera anläggningen i karta och GIS är viktiga delar i arbetet med planeringen.
De två publikationerna P113, som fokuserar på underhåll, och P116, som fokuserar på förnyelse, är väldigt nära sammankopplade.
- Jag framhåller alltid att allt hänger ihop, att det är en helhet, och att det är viktigt att alla jobbar mot samma mål för att planeringen och arbetet ska bli effektivt.
Digitala hjälpmedel gör nytta
En stor hjälp i arbetet med underhåll och förnyelse av ledningsnäten får man med en bra dokumentation om sin anläggning.
- Att ha en VA-databas med alla uppgifter man kan samla in om ledningarna är till stor nytta. Man börjar med att samla in grunddata som byggår, material i ledningar, vad de omges av och annat. Därefter kan man koppla på ledningarnas status som man kan få genom rörinspektioner och liknande. Även flödes- och vattenmätare är bra hjälpmedel för analyser av vad som händer i ledningarna och vart vattnet tar vägen.
Men samtidigt som hon tycker att digitala hjälpmedel är nödvändiga tror hon att det är en bit kvar innan de används fullt ut.
- Många jobbar redan så men även om man har kompetens kanske man inte alltid har resurser att samla all information på ett sätt som man skulle vilja.