Tydligare riktlinjer behövs för brunnsrenovering
Publicerad: 8 januari, 2025
Brunn renoverad med schaktfri teknik. Bild: Aarsleff Pipe Technologies
Allt fler ledningsnätsägare förstår vikten av att inkludera brunnsrenoveringar i underhållsplanerna. Dock känner många en stor osäkerhet vid upphandlingar då AMA-koder upplevs som diffusa då de saknar förtydligande tillägg. Resultatet blir att man undviker beställningar av brunnsrenoveringar vilket i sin tur leder till större inläckage som kostar mycket för kommuner och VA-organisationer.
Sedan många år tillbaka finns väletablerade schaktfria metoder som är både kostnads- och miljöeffektiva. En av aktörerna som jobbat med detta sedan över 20 år är Aarsleff Pipe Technologies.
- Schaktfria renoveringar av brunnar är definitivt inga nya metoder, oftast handlar det om att man byter vagga, handlaminerar med betong eller injicerar en massa mellan ringarna. Om brunnarna är i sämre skick finns sedan många år möjligheter att renovera med hjälp av flexibla foder, då får man en i princip helt ny brunn, förklarar Emil Lundmark, marknadsansvarig på Aarsleff Pipe Technologies.
Men trots att det finns både kostnadseffektiva och klimatsmarta metoder med minimala störningar på omgivande samhälle så är brunnsrenoveringar relativt ovanliga.
- Betydelsen av att även ta med brunnarna i arbetet med underhåll och förnyelse av ledningsnätet har ännu inte sjunkit in hos kommuner och VA-organisationer. Vi hör ofta resonemang som att brunnar bara finns till för åtkomst till ledningar och är ett ”nödvändigt ont” samt att VA-organisationer har så mycket annat att åtgärda att brunnarna får komma senare. Ett sådant resonemang riskerar att bli kontraproduktivt då brunnarna är en viktig del av ledningsnätet och är i lika stort behov av renovering som övriga delar. Inläckage exempelvis sker även i brunnar så för att få med helheten måste även brunnarna renoveras.
Inspektion ett viktigt första steg
Samtidigt behöver naturligtvis inte alla brunnar renoveras, men det är viktigt att skapa sig en överblick av hela VA-systemet, inklusive brunnarna, så man vet hur man ska prioritera resurserna.
- Det finns bra metoder för brunnsinspektioner som man kan använda i samband med att man inspekterar sitt ledningsnät, på det sättet kan man skapa sig en bra bild av hela systemet.
Bestämmer man sig för att börja inkludera brunnarna i det rutinmässiga underhållet behöver man först undersöka varje enskild brunn.
- Ingen brunn är den andra lik vilket innebär att alla brunnar behöver undersökas var för sig. Vi får ofta förfrågningar om att renovera ett visst antal brunnar, något vi inte kan ge ett bra svar på. Vi måste först få veta hur varje brunn som ska renoveras ser ut, vilket djup den har, om den betjänar fler än en ledning, hur gammal den är och mycket annat.
Behöver kontinuerliga analyser
Det finns olika typer av inläckage som skapar problem. Ett är det långsamma inläckaget som orsakas av att grundvatten läcker in och en annan typ av inläckage orsakas av skyfall och liknande.
- För att få koll på både om det förekommer inläckage och i så fall vilken typ det är behöver brunnarna inkluderas i de kontinuerliga mätningsanalyserna man kan göra av mätdata från exempelvis pumpar. Ett verktyg för det är Pumpkollen som nyligen tagits fram av STLK, en arbetsgrupp inom SSTT. Där kan man få indikationer på var inläckage är troligt och se trender på vattenflöden för att därigenom kunna ringa in om det exempelvis ökar över tid eller efter skyfall och mycket annat.
Diffusa AMA-koder
Emil Lundmark ser även mer regulatoriska skäl till att brunnsrenoveringar fortfarande är relativt ovanliga.
- De AMA-koder som finns för brunnar är väldigt övergripande och ger inte tydlig vägledning till beställare så de kan känna sig trygga med att de i en upphandling får vad de beställer. Det skulle behövas fler tydliggörande tillägg som styrinstrument vid upphandlingar.
Ett skäl till att AMA-koderna för brunnar fortfarande är så övergripande, även då metoder och tekniker sedan länge utvecklats som kan användas för brunnsrenoveringar, är att VA generellt inte funnits på politikers och myndigheters agenda.
- Det är först på sistone som mer allmänna diskussioner börjar förekomma om vikten av ett modernt och väl fungerande VA-system, där brunnar är en viktig del. Men det är först när problemen blivit så tydliga med stora läckor som påverkar samhället negativt, och när klimatförändringarna blir allt större med skyfall och annat som följd, som uppmärksamheten riktas mot VA och ledningsnäten.
Brunnar långt ner på prioriteringslistan
Om VA inte funnits i fokus för politiker har brunnar varit i princip helt osynliga då de ofta står längst ner på prioriteringslistan.
- Jag har stor förståelse för att kommuner och VA-organisationer har mycket annat de behöver prioritera, men att inte inkludera brunnarna i sina underhållsplaner är inte en bra lösning. Speciellt inte då det finns så många bra och effektiva metoder för att renovera brunnar. Men VA-organisationerna behöver hjälp på vägen av tydligare regelverk för upphandlingar samt att brunnar kommer upp på prioriteringslistan.
Börja med brunnsinspektioner
Något ledningsnätsägare dock kan börja med redan nu är att lägga till brunnsinspektioner när de gör sina ledningsinspektioner.
- Har de väl koll på hela sitt VA-system kommer analyser av alla mätdata som redan finns tillgängliga hjälpa dem med prioriteringar av när och var de ska renovera ledningar och brunnar. Sedan kan tydligare riktlinjer och direktiv göra upphandlingar av brunnsrenoveringar tryggare och mer vanligt förekommande, avslutar Emil Lundmark.