Webinar om inläckage lockade många
Publicerad: 9 december, 2024
Den 4 december anordnade STLK, en arbetsgrupp inom SSTT, ett webinar som fokuserade på problematiken runt inläckage in VA-ledningsnät. Över 120 personer deltog i webinaret vilket visar att problemen med inläckage intresserar många. Inläckage skapar stora onödiga kostnader då reningsverken tvingas rena vatten i onödan och spillvattenledningar fylls med stora mängder tillskottsvatten vid exempelvis kraftigt regn med översvämningar som följd.
Moderator för webinaret var Michael Carlsson, ordförande i STLK, och han inledde med att diskutera de ekonomiska aspekterna av inläckage. Han tog exempel från Tyresö kommun där han själv jobbar, de skulle kunna spara 10 miljoner per år om de kom till rätta med inläckaget. Han fick sällskap av Peter Hoppstadius Eriksson från Vakin och de talade om att man behöver förstå vilka konsekvenser ett stort inläckage av tillskottsvatten får och sedan jobba fokuserat med tillgängliga verktyg och metoder för att hitta och laga läckorna. De framhöll att det är ett självfinansierande underhållsarbete som alla kan göra.
Pumpkollen – enkelt digitalt verktyg
Sedan var det dags för David Rehn från Stockholm Vatten och Avfall som berättade om det AI-verktyg som STLK har utvecklat och som finns tillgängligt för SSTT’s medlemmar. Det heter Pumpkollen och med hjälp av det kan man genom en molnlösning och ett pedagogiskt gränssnitt genomföra kvantitativa automatiserade analyser på automatisk insamlad och lagrade flödesdata från pumpstationer. Ett ytterligare värde ligger i systematisk lagring av analyser så att man som användare kan jämföra pumpstationer och se utveckling över tid. Verktyget är mest lämpat för små till medelstora VA-organisationer.
Så minskade de inläckage av havsvatten i Kalmar
Jonas Tjörnbo berättade om hur de framgångsrikt har jobbat med att minska inläckage av havsvatten i ledningsnätet i Kalmar. Inläckaget beror på att havsvattennivån varierar, havsvattenståndet har hittills gått upp till 105 cm ö.h som mest. Finns då otäta ledningar eller brunnar kan det periodvis läcka in mycket havsvatten. Utöver problemet med stora mängder tillskottsvatten ställer saltvattnet även till andra problem som att det kalla och salta havsvattnet påverkar reningsprocesserna i reningsverket negativt, så det har varit viktigt att identifiera och täta läckor. Den metodik de har använt har framför allt handlat om att identifiera pumpstationer som riskerar att få/har känt havsvatteninläckage samt att mäta konduktiviteten i vattnet då salter löses upp till joner när de hamnar i vatten och vätskans förmåga att leda en elektrisk laddning gör det mätbart. Efter ett strukturerat arbete lyckades de identifiera många läckor i ledningar, brunnar och bräddluckor. En av de viktigaste slutsatserna från arbetet med inläckage av havsvatten var att de bästa slutresultaten får man om man jobbar tillsammans med många olika perspektiv/roller med en gemensam målbild och syn på situationen.
Temperaturmätning i spillvatten
Deltagarna fick även en presentation av ett annat sätt att mäta inläckage i ledningssystemet och det är med hjälp av temperaturmätning i det flödande vattnet i ledningarna. Det var Fredrik Sahl från Flow Below som berättade att det är en enkel teknik som kan ge en överblick av ledningsnätet och som kan vara en brygga mellan att veta att problem med inläckage finns och att kunna avgränsa området för att kunna leta efter läckan. Det enda som behövs är en installation av temperatursensorer i brunnar, det behövs ingen nedstigning utan det går bra att bara sänka ner sensorn och fästa den i brunnsväggen och lämna den där. Då det är olika temperaturer på spillvatten och tillskottsvatten kan man sedan identifiera om det förekommer inläckage eller inte. En första enkel analys kan ge information om det förekommer inläckage, vill man sedan veta hur stor andel som är tillskottsvatten behöver man göra ett antal beräkningar som kan ta lite tid.
Snabb reparationsteknik
Avslutningsvis berättade Peter Nyby från Sweves om en intressant reparationsteknik, Quick-Lock, som kan användas för alla typer av rörmaterial. Den sluter helt tätt och är flexibel, den kan också absorbera rörelser i röret. Den baseras på kompression och de hållbara materialen V4A rostfritt stål och EPDM och har använts framgångsrikt för renovering av rör under många år.
Frågor under webinaret visar på problemen
Under webinariet ställdes ett antal frågor till deltagarna via ett mentimetersystem. Frågorna handlade om hur de jobbar med inläckage i sina kommuner och svaren gav intressanta inblickar i både hur stora problemen med inläckage är och att de flesta kommuner ännu inte har framtagna planer för hur de jobbar med problemen. Några exempel från frågorna är:
- Nästan 80 procent av deltagarna i webinariet jobbar med inläckage i sitt dagliga arbete, antingen helt eller delvis.
- Bara ca 20 procent av deltagarna arbetar i en organisation som har en uttalad strategi för inläckage, hälften av organisationerna jobbar på att ta fram en.
- Ca 80 procent av de som svarade på frågan ansåg att nederbörd är det tillskottsvattenflöde som ger störst volym i deras kommun.
- De flesta ser både snabba och långsamma flöden av tillskottsvatten som besvärligast, ca 30 procent endast de snabba flödena medan bara 10 procent tycker att långsamma flöden är besvärligast.
- De flesta organisationer som deltog i webinaret har en andel tillskottsvatten i procent av inflöde till ARV på mellan 30-60 procent.
Intressanta frågor kom under hela webinaret
Det fanns möjligheter att ställa frågor i chatten under hela webinaret och det var många som nyttjade det. Vissa frågor togs upp under webinaret och andra kommer besvaras i efterhand. Sammantaget var engagemanget stort från deltagarna under webinaret och STLK kommer jobba vidare med att sprida kunskaper och inspirerande projekt om hur man kan jobba med att minska inläckaget i ledningsnäten.
Webinaret kommer inom kort att läggas ut på hemsidan för de som vill titta på det i efterhand.