Uppskattat webinar om ny projekteringsanvisning

Publicerad: 19 september, 2024

En ny projekteringsanvisning, denna gång om Infodring med kontinuerliga rör, presenterades under ett välbesökt webinar den 18 september. Syftet med projekteringsanvisningen är att öka kunskapen om den schaktfria metoden samt ge tillräckligt med underlag för att ledningsnätsägare ska känna sig trygga i sina upphandlingar av sådan teknik.

Webinariet leddes av Rickard Cedervall som ingår i SSTT:s svenska arbetsgrupp, han jobbar även på Stockholm Vatten och Avfall med deras egna tekniska ramverk. Han inledde med att konstatera att arbetet med schaktfria metoder är viktigt då vi behöver tänka på vår natur och minimera utsläpp och ingrepp.

Ett av SSTT’s uppdrag är att sprida kunskap och inspirera till en ökad användning av schaktfria metoder och ett sätt att göra det är genom att ta fram handledningar och anvisningar. Ett exempel på det är de projekteringsanvisningar som tas fram.  Det viktigaste syftet med dem är att sprida kunskaper om hur olika schaktfria metoder utförs på ett högkvalitativt sätt. Med tydliga riktlinjer blir det lättare för både beställare, projektörer och entreprenörer att ta steget från schaktning till schaktfria metoder.

Projekteringsanvisningen om infodring med kontinuerliga rör, eller sliplining som man också säger, blir den andra som SSTT släpper. Den tidigare handlade om styrd borrning. För schaktfri omläggning i "befintligt läge" är infodring av kontinuerliga rör en av de vanligaste. Metoden är lätt att använda och kan behovsanpassas för den typ av rör som ska ersättas, som trycksatt vatten, spill, och dagvatten.

Brett innehåll i projekteringsanvisningen

Fredrik Johansson, som jobbar i Stenungssunds kommun, har varit projektledare för arbetet med den nya projekteringsanvisningen och han gick översiktligt igenom innehållet under webinariet och berättade om lärdomar från arbetet med den. Han poängterade vikten av ett bra förarbete för att resultaten ska bli bra. Det gäller att veta vilket förarbete som krävs för olika material och vilken rensning som krävs innan infodringen kan genomföras.

Projekteringsanvisningen innehåller allt från användningsområde och metodbeskrivning till arbetsmiljö och miljöpåverkan. I metodbeskrivningen för infodring med kontinuerliga rör tas upp viktiga delar som utrymmeskrav, innerdiameter på befintliga rör och skillnaden mellan raka och böjda rör som avgör vilka spalter som behövs. Där finns även rekommendationer om vad man behöver tänka på vid anläggning och drift.

Bland de många fördelarna tar Fredrik Johansson upp att metoden är kostnadseffektiv, minskar påverkan på klimat och omgivning jämfört med schaktning samt innebär mindre behov av projektering då ledningsläget redan är bestämt. De få nackdelarna är en minskad innerdiameter, att det kan påverka kapaciteten samt att metoden är svår att använda för självfallsledningar.

Praktiska erfarenheter

Nästa talare på webinariet var Erik Nilsson, som jobbar som entreprenör och är sakkunnig inom infodring med kontinuerliga rör på Pollex. Han konstaterade att sliplining är en bra metod speciellt inne i städer där det är ont om utrymme. Som entreprenör är det mycket att tänka på och han tycker det är väldigt viktigt att ha en bra dialog med beställaren, det är en förutsättning för ett bra resultat. Han jobbar både med tryck och drag vid infodring, ibland även en kombination av de två. Hans erfarenhet är att det är mycket viktigt med en bra planering i förväg där man funderar igenom olika saker som var man kan ha en svetsplats, var kan rörrullarna placeras etc.

Fördelaktigt använda skyddsrör

Erik Nilsson och hans kollegor assisterar ofta vid ny- och omläggning, då samordnar man ofta mellan entreprenörer, exempelvis först en som lägger skyddsrör och sedan en annan som lägger medieröret. Skyddsrör är enligt Erik Nilsson bra att använda då det både spar tid och pengar samt medför färre skador på medieröret. Det gör det även möjligt att byta medierör vid behov, skyddsröret ligger ju kvar. Ett skyddsrör är speciellt bra under järnvägar, vattendrag etc då det förenklar betydligt vid byte av rör vid senare tillfällen.

Erik Nilsson tog även upp exempel på olika utrustningar och dess för och nackdelar vid olika projekt. Ett exempel är frågan om rören ska rullas upp på en vinda eller levereras på släpvagn, rör upp till 180 mm i diameter kan man rulla ihop på rullar. Hydrauliska tryckmaskiner och winschar är andra exempel på viktig utrustning att fundera igenom samt utrustningar för att minska friktionen mellan befintligt rör och nya röret. Man behöver även fundera igenom vilket medierör som är lämpligt för just det projekt man genomför. Det behöver inte alls vara i plast, sliplining fungerar med alla material. Han tog även upp sliplining under tryck som är en speciell metod som används bland annat vid gasrör. En stor fördel är att gasleveranserna kan fortgå under renoveringen av ledningsnätet.

Några frågor som ställdes i slutet av webinariet

En av frågorna som kom under frågedelen i slutet av webinariet var vad som är viktigast att tänka på vid kravställning i upphandlingar. Erik Nilsson fokuserade i sitt svar på vikten av att redan i upphandlingen beställa schaktfritt i stället för att beställa ett utförande där schaktfritt kan vara en del. Det påverkar metodvalet betydligt.

En annan fråga var vilka lärdomar de fått genom arbetet med projekteringsanvisningen. Där tyckte Erik Nilsson att det är intressant att se det man jobbar med dagligen komma ner på pränt. För honom och hans kollegor är många av valen de gör under arbetet självklara, genom att formulera dem i en publikation kan de hjälpa andra att öka användningen av infodring av kontinuerliga rör, vilket han tycker känns väldigt bra.

På frågan om vilken entreprenadform som rekommenderas vid infodring av kontinuerliga rör blev svaren att ett väl fungerande ramavtal är en bra form för upphandling, de pekade även på vikten av en tät dialog mellan beställare och entreprenör.

Sedan kom en fråga om svetsningens betydelse och där blev svaren att sammanfogning är ett av de viktigaste momenten, en dåligt svetsad skarv förstör för helheten. Därför är det viktigt med utbildade och certifierade svetsare. Även positivt med efterkontroller av tredje part med provtryckning etc.

Några korta frågor kom sedan bland annat om det är något speciellt man bör tänka på vid infodring av äldre rör. Svaren blev att inspektioner och tolkar alltid att föredra samt att svetssvulster inte behöver tas bort vid infodring av kontinuerliga rör.

På en fråga om sliplining i PE-rör blev svaren att det inte är några konstigheter, dock måste man se till att ha ett rakt drag vid vinschning annars kan vinsch-vajern såga i det befintliga röret.

 

SSTT’s projekteringsanvisningar finns tillgängliga gratis för SSTT’s medlemmar på hemsidan.

Det finns även en mer övergripande metodöversikt på hemsidan som är öppen för alla intresserade, gå till  https://www.sstt.se/index.php?pageId=642

 

 

 

 

 

 

 

 

Ylva Sjönell