Debattartikel i SvD - ”Vattenledningarna måste rustas upp”

DEBATT | VATTEN

Det krävs handlingskraft och stora investeringar för att garantera fungerande vattennät i hela landet. Frågan kan bli lika stor och kostsam för Sverige som elkrisen nu är, skriver debattörer.

Den svenska sommaren visar sig från sin bästa sida. Samtidigt som högtrycken avlöser varandra ökar också trycket på en fungerande vatteninfrastruktur. Klimatförändringarna, med torka, översvämningar och stora väderkontraster innebär stora påfrestningar på det ålderstigna vattennätet. Med historiskt låga vattenflöden på sina håll och sjunkande grundvattennivåer ökar även belastningen på hårt ansträngda vattenverk.

Infrastrukturen kring vatten och avlopp ska bara funka. Det får inte läcka och det får inte förekomma några farliga ämnen i dricksvattnet. De svenska vatten- och avloppssystemen dras med en avsevärd underhållsskuld som utgör en växande utmaning för landets kommuner och regioner. Det årliga investeringsbehovet uppgår till 31 miljarder kronor, vilket med nuvarande investeringstakt innebär en underinvestering på cirka 10 miljarder kronor per år enligt den nya Investeringsrapporten som Svenskt Vatten tagit fram. Fram till 2040 behöver totalt 560 miljarder satsas på den svenska vattenförsörjningen och det huvudsakliga investeringsbehovet finns i ledningsnätet. 

Många befintliga VA-nät är dimensionerade utifrån förutsättningar som inte längre gäller, så som att näten en gång i tiden byggts för att tjäna ett stort antal invånare och täcka stora avstånd. När kommunerna sedan avfolkats behöver de omfattande näten likväl underhållas, men då med färre invånare som betalar VA-taxan. I omvända fallet krävs stora investeringar för att bygga ut det gamla nätet när kommuner växer – och då krävs ett långsiktigt framtidsperspektiv. Det förutsätter en tidig samverkan mellan kommuner och vattenindustrin i planeringsprocessen för att kunna säkerställa rent vatten i kranen och en jämlik tillgång i hela landet. Krav på att integrera smart teknik och energieffektiva lösningar i upphandlingar är en förutsättning för att accelerera klimatomställningen och bygga en vatteninfrastruktur som är hållbar över tid.

I januari i år trädde förändringar i vattentjänstlagen i kraft, och där åläggs bland annat samtliga kommuner att ta fram en vattentjänstplan kring vattenförsörjning och avlopp. Planen ska dessutom bedöma vilka åtgärder som krävs för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera vid skyfall – ett av många väderfenomen kopplat till klimatförändringarna som skapar ytterligare påfrestningar på anläggningarna och infrastrukturen, och innebär ett utökat ansvar på kommunerna.

Med allt tuffare ekonomiskt läge för offentlig sektor tvingas kommuner och regioner att göra stora besparingar. Men har vi råd att fortsatt ducka för frågan om vår vattenförsörjning, underhåll av infrastrukturen och kommande lagkrav? Svaret på frågan är nej, men det krävs allt större investeringar, underhållsplaner och handlingskraft från politik och kommuner.

Det är hög tid att inse att utmaningarna kring en adekvat vattenförsörjning är stora och sträcker sig långt bortom medialt uppmärksammade grillförbud och vissna försommarrabatter. Kommer vi ha fungerande vattentjänster i framtiden? Eller står vi inför en annalkande vattenbrist jämförbar med den energikris som drabbat svenska hushåll hårt under vintern?

När underhållsskulden accelererar och nya förutsättningar tillkommer är det inte enbart ett hot mot vatteninfrastrukturens hållbarhet utan också mot den svenska välfärden.

Vi efterfrågar därför samlad kraft för att adressera den samhällskritiska vattenfrågan. Vi välkomnar en större och bredare diskussion bland politiker, offentlig sektor och näringsliv för att föra den branschöverskridande dialog som krävs för att gemensamt möta den stora underjordiska utmaningen.

Annika Persson
affärsansvarig för den nya mötesplatsen Vatten2023
Henrik Edman
affärschef, society & tech, Svenska Mässan