Tillskottsvatten orsakar problem

Publicerad: 26 juni, 2023

Himmerfjärdens reningsverk Bild: Syvab

Himmerfjärdens reningsverk Bild: Syvab

Enligt Resultatrapport för VASS Drift 2021 så hanterade reningsverken väsentligt mycket mer vatten än den mängd dricksvatten som levererades och skillnaden är spillvatten/tillskottsvatten. För att förstå vilka problem det kan orsaka för exempelvis reningsverk har SSTT ställt några frågor till SYVAB, som bland annat äger och driver avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket.

I Resultatrapportenpporten från Svenskt Vatten slår man fast att:

”De kommunala VA-systemen i Sverige levererade år 2021 ungefär 0,9 miljarder kubikmeter dricksvatten. Det innebär att på ett år processas motsvarande en knapp tredjedel av Hjälmarens volym till dricksvatten. Man renade även cirka 1,3 miljarder kubikmeter avloppsvatten (i rapporten benämnt spillvatten) i avloppsreningsverken och mängdskillnaden beror framförallt på tillskottsvatten.”

Så påverkar tillskottsvatten Syvabs verksamhet

Marianne Forsell är kommunikationsansvarig på Syvab och ger följande svar på några frågor om hur de ser på den stora mängden tillskottsvatten de har att hantera:

Hur mycket tillskottsvatten bedömer ni att Syvab hanterar, som ni egentligen inte skulle behöva rena?

Utslaget över hela året bedöms mängden tillskottsvatten uppgå till ca 25 procent av inkommande flöde. Under perioder med kraftiga skyfall eller snösmältning kan inkommande flöde vara 100-150 procent högre än normalt.

Vilka problem utgör det för driften av reningsverket, skapas en kapacitetsbrist som skulle kunna undvikas om inläckaget minskades?

Himmerfjärdsverket är inte utformat för att hantera kraftiga flödestoppar. Problemet med höga flöden är att vattnet passerar väldigt fort genom reningsverkets processteg. När det går för fort hinner inte processerna med att rena vattnet. Det största problemet med höga flöden är att mikroorganismerna i den biologiska reningen inte hinner sjunka i de efterföljande sedimenteringsstegen, utan följer med vattnet till det sista filtersteget. Då förloras mikroorganismer och reningen försämras. Under den kalla årstiden kan det ta flera veckor att återetablera en ny kultur och under den perioden är reningen försämrad. För att minska flödet igenom verket lagras vatten i tunneln vid höga flöden. Detta är inte en optimal lösning på grund av att näringsämnena bryts ner och det blir mindre mat till mikroorganismerna, vilket försämrar deras kapacitet. Vid mycket kraftiga flöden genomgår reningen bara mekanisk och kemisk rening och förbileds därefter det biologiska reningssteget.

Höga flöden försämrar reningen av avloppsvattnet. Det kan i värsta fall medföra att verksamhetens villkor överskrids, vilket leder till åtal.

 Tillskottsvatten upptar också onödig plats i reningsverket och kan påskynda när i tid en utbyggnad av verksamheten behöver genomföras.

Går det att sätta en kostnad på tillskottsvattnets betydelse för reningsverkets driftsekonomi?

Inloppet till Syvab mynnar på 50 m djup och pumpas därefter upp till marknivå. Energiförbrukningen för att lyfta inkommande vatten är Syvabs största förbrukare av el. Höga flöden medför kraftigt ökad energianvändning och det påverkar Syvabs kostnader avsevärt. Varje kommun som är delägare i Syvab debiteras efter den faktiska vattenmängd de tillför Himmerfjärsverket. Genom att arbeta med att minska mängden tillskottsvatten i sin kommun minskar de sina kostnader samtidigt som Syvabs verksamhet förbättras.

Ser ni andra problem med tillskottsvatten i VA-ledningsnäten, utöver en kapacitetspåverkan?

Dagvatten innehåller ofta mycket metaller då regn- och smältvatten sköljer över hårdgjorda ytor och drar med sig föreningar från bilar, såsom olja, giftiga tungmetaller, asfaltstrester, och annat skräp. Höga metallhalter kan påverka kvaliteten på Himmerfjärdsverkets slam och i värsta fall förhindra att det kan återföras till produktiv mark och sluta kretslopp för bland annat fosfor och kväve.

 

Ylva Sjönell