Ju mer samverkan desto bättre underhåll

Publicerad: 13 januari, 2023

Då VA är en central del i samhällsbyggnadsarbetet borde en tydlig plan för hur anläggningstillgångar ska förvaltas och förnyas finnas i alla kommuner, den borde även synas tydligt i budgetar och årsredovisningar. Studier visar att så sällan sker vilket leder till att underhållet inte får tillräckliga resurser.

Det konstaterar Anna Thomasson, docent vid Lunds universitet, som tittat på hur kommuner i Sverige jobbar med underhåll av infrastruktur och hur det arbetet presenteras för ansvariga i kommunen.

-        För att en kommun ska jobba med en systematisk underhållsplanering av VA krävs att man börjar på ledningsnivå, det är politikerna och förvaltningscheferna som måste förstå behoven och ta initiativet till att börja driva frågorna. Finns inte deras engagemang så kommer man inte lyckas med ett mer strukturerat underhållsarbete, förklarar hon.

Viktigt synliggöra underhållsbehov

Det handlar framför allt om att synliggöra och dokumentera underhållsbehoven samt analysera dem, därefter gäller det att få in dem i budgetarbetet. Den underhållsplan som man tar fram ska tydligt visa vilka behov som finns, vad som gjorts och vad som behöver göras, det är viktigt att skapa en tydlig bild som alla kan dela och förstå.

-        Underhållsbehoven måste bli en naturlig del av det vanliga budgetarbetet i en kommun, där man sätter upp tydliga budgetmål som sedan bryts ner på de olika verksamheterna. Det är ofta här det kan li lite besvärligt, att förklara att underhållet av anläggningstillgångar är lika viktigt som en bra vård, skola och omsorg som annars ofta får störst uppmärksamhet och resurser. Det är därför så viktigt att på alla nivåer synliggöra underhållsbehoven och vad som händer om de inte åtgärdas.

I de gjorda studierna konstateras också att kommunerna har kommit olika långt avseende beskrivningar av strategiska planer och likaså av VA-investeringar.

-        Mina erfarenheter är att det främst är i de större kommunerna som ett systematiskt underhållsarbete drivs, där finns tillräckliga resurser och kompetenser. Men vi ser också i våra studier att det finns en del samverkansprojekt mellan mindre kommuner där de går samman och delar på kompetenser och resurser och på det sättet kan jobba mer systematiskt, förklarar hon.

Kompetensbrist en del av problemet

Att de större kommunerna ligger före kan bero på att det inte bara är ekonomiska resurser som behövs, ett kvalificerat underhållsarbete kräver både tid och kompetenser. I en mindre kommun finns bara ett fåtal VA-ingenjörer som ska kunna och hinna med allt, vilket inte är rimligt att begära.

-        Det är lätt hänt att det mest blir akuta utryckningar där man åtgärdar redan inträffade skador på ledningsnätet i stället för att ha en plan med prioriteringar där man betar av ett behov i taget och till stor del kan undvika akuta stopp och läckage.

Det är ofta enkla analys- och budgetverktyg man behöver för att få till en effektiv planering och uppföljning och därför något som är tillgängligt för alla.

-        Problemet är därför inte att det skulle vara komplicerat att genomföra utan att det saknas tid och kompetens att göra det. En av de lösningar som vi ser är en större samverkan mellan kommuner. Vi har sett att det på vissa håll är ett antal mindre kommuner som går samman och delar på mer specifika kompetenser och tror att den modellen skulle behöva spridas till fler kommuner.

Behoven av ökad samverkan finns på både politisk och tjänstemannanivå.

-        Att det inte sker så ofta som skulle vara önskvärt är sällan av politiska skäl utan att det helt enkelt krävs att personkemin fungerar mellan de som jobbar med frågorna inom olika kommuner.

Många små kommuner skapar problem

Sammanfattningsvis kan man dela in Anna Thomassons råd för en bättre underhållsplanering ute i kommunerna i två delar, dels att synliggöra behoven bättre genom att visa vad som behövs, vad som görs och att följa upp det som gjorts. Dels att mindre kommuner som saknar tillräckliga resurser söker samverkan med andra i liknande situation och delar på resurser för att få jobbet gjort.

-        Samtidigt kan man konstatera att så länge vi har så många små kommuner i Sverige så kommer problemen med bristande underhåll av infrastruktur som VA-ledningar troligen att bestå. Många mindre kommuner gör inte ens av med sin investeringsbudget då de inte har tillräckligt med många medarbetare med VA kompetens för att ha tid att arbeta mer systematist.

 

 

Ylva Sjönell