Modell för riskprioriterad ledningsförnyelse
Publicerad: 9 mars, 2022
Bild: Rikard Lundberg
Projekt i Kungsbacka kommun visar att det med relativt enkla medel går att jobba mer proaktivt med förnyelse av ledningsnätet utifrån en framtagen prioritering av vilka ledningar som behöver åtgärdas när.
Liksom i de flesta av Sveriges kommuner är ledningsnätet i Kungsbacka i stort behov av förnyelse, många ledningar är från 1960- och 70-talen och börjar bli väldigt ålderstigna.
- Hittills har vi jobbat mest reaktivt och åtgärdat läckor och ledningsbrott när de väl uppstått, men det är inte en optimal användning av resurserna. Därför har vi nu påbörjat arbetet med att försöka få ett grepp om ledningsnätet och förstå vilka ledningar som behöver prioriteras för åtgärder för att kunna jobba mer proaktivt och planerat, förklarar Mathias Pedersen, enhetschef på Planering VA Teknik på Kungsbacka kommun.
Utvärderar sannolikheter och konsekvenser
Då många ledningar är gamla behöver arbetet både komma igång snabbt och drivas på, vilket gjort att kommunen har beslutat att öka resurserna till förnyelsearbetet. Som ett led i att börja strukturera förnyelsearbetet tog de in Rikard Lundberg för ett examensarbete där han tog fram en modell för hur de kan värdera status på olika ledningar, både utifrån vilket skick rören har och vilka konsekvenser brott eller läckor på dem kan få.
- I mitt ex-jobb fokuserade jag på spillvattenledningar och utvecklade en riskbaserad process för att utvärdera både sannolikhet för och konsekvens av läckor och brott i ledningar. Målet är att därigenom kunna identifiera risknivåer för olika ledningar, förklarar han.
De kriterier han använt i modellen är bland annat material, ålder och dimension på ledningar och sedan utförde han en multikriterieanalys på alla ingående data han samlat in.
- Modellen syftar till att svara på frågorna – vad kan hända, vilken är sannolikheten och vilka blir konsekvenserna, och resultatet blir en prioriteringslista som vi kan använda som bas för förnyelsearbetet.
Riskbedömer både spillvatten- och dricksvattenledningar
Rikard Lundberg jobbar nu som projekteringsingenjör på Planering VA Teknik på Kungsbacka kommun och har använt modellen för att även ta fram motsvarande riskbedömning för ledningar i dricksvattennätet.
- Vi jobbar snarlikt med modellerna men en del skiljer dem åt som typen av konsekvenser som värderas, för spillvattenledningar är det viktigt om de ligger i skyddsområden eller nära vattendrag där läckor kan bli förödande, medan det för dricksvattenledningar är främst hur många brukare som drabbas av en läcka eller ett brott på en ledning, konstaterar han.
En strävan i Kungsbacka har varit att hitta en relativt enkel och hanterbar modell som de snabbt kan börja använda.
- Vi har därför inte använt mer avancerade digitala verktyg med AI och ANN, det kanske kommer på sikt men nu vill vi komma i gång med förnyelsearbetet så snart vi kan och kunna jobba snabbt framåt, förklarar Mathias Pedersen.
Manuell hantering
Därför blir det en mer manuell hantering med att exempelvis jämföra de faktiska resultat de får när de genomför rörinspektioner med modellen.
- Den kunskap vi får in den vägen använder vi till att förbättra modellen, kanske det visar sig att ett visst material slits snabbare än vi trodde och då tar modellen hänsyn till det framöver. För att samla in så mycket data vi kan om de befintliga rören kommer vi jobba mer med rörinspektioner och filmning framöver, förklarar Rikard Lundberg.
Rörinspektioner använder de också då de jobbar med att minska problemen med tillskottsvatten i spillvattenledningar.
- Det är ett pågående arbete vi har med att komma tillrätta med tillskottsvatten, vilket är ett delvis annat projekt än förnyelsearbetet då orsaken till tillskottvatten inte behöver vara fel på ledningar utan läckage kan uppstå i kopplingar och liknande. Där har vi redan filmat en del tidigare men kommer göra det ännu mer i de projekt vi nu satt igång.
Mer schaktfritt med bättre planering
En stor fördel med att komma ifrån det reaktiva arbetet med förnyelse av ledningsnätet och istället arbeta mer proaktivt är att det blir betydligt mer resurseffektivt.
- Att kunna jobba med planerade insatser istället för att släcka bränder hela tiden är naturligtvis bättre. Då kan vi exempelvis välja schaktfria metoder där det är lämpligt. Vi har redan använt schaktfritt då vi bygger nya ledningar, främst då ledningar korsar vägar eller vattendrag då vi helst låter bli att gräva, berättar Mathias Pedersen.
I arbetet med förnyelse av rören ser han fler möjligheter med schaktfria metoder som de gärna använder där de är lämpliga då de spar både pengar och miljö.
- Då vi redan har befintliga rör på plats blir ju frågeställningarna lite annorlunda än då vi lägger nya ledningar. Vid förnyelse blir metoder som infordringar mer intressanta. Även en metod som rörspräckning, som vi inte har använt hittills, blir intressant när vi jobbar med mer planerade insatser för förnyelse av ledningsnätet, avslutar han.