Renspumpteknik på stadig grund i komplext projekt

Publicerad: 16 september, 2021

Foto Magnus Tingstrand BAB Rörtryckning

HAMMARBORRNING: I industriområdet Högdalen strax utanför Stockholm har utförts ett i allra högsta grad unikt projekt där man verkligen tänjt på gränserna för vad hammarborrning med foderrör kan leverera. Bakgrunden till projektet är att SL bygger en ny förbindelse till Högdalsdepån från Hökarängen. Detta är en del av tunnelbanans utbyggnad i Stockholm.  

I samband med utbyggnaden krävs en hel del ledningsomläggningar för bland andra SVOA, Stockholm Vatten och Avfall. I just detta projekt så berördes dag- och spillvattenledningar som låg i konflikt med en kommande tunnel. Då ledningarna inte kunde lyftas (självfall) så fick lösningen istället bli en dykarledning för att gå under kommande tunnel. 

 

Renspumpsystem

Eftersom SVOA inte ville dras med de kostnader och underhåll som en pumpstation genererar och inte heller kunde acceptera dykarledningar utan självrensning så blev lösningen ett så kallat renspumpsystem. Detta bygger kortfattat på att man tillför luft i ledningen nedströms, i dykarledningen, som resulterar i att trycklinjen bryts och en rusning uppstår i ledningen - vilket i sin tur skapar en mycket effektiv renseffekt. 

SVOA har sedan lång tid tillbaka renspumpsystem i drift, men de finns även på hos många andra ledningsägare i Sverige och Norden. Metoden fungerar mycket bra och driftkostnaden är väldigt liten och systemen är näst intill helt underhållsfria. 

 

Komplext och svårprojekterat

- Projektering och det faktiska utförandet på plats har varit mycket komplext och svårprojekterat, till stor del på grund av projektets belägenhet. Ytan som vi arbetar på är mitt i en form av infrastrukturell punkt, säger Christoffer Rehnström, platschef på JVAB. 

- Projektets kärnpunkt har legat mitt i ett område där vi har fjärrvärmeverk, ställverk, tunnelbana och en återvinningsanläggning. Det är extremt mycket tung trafik hela dygnet med främst transporter till värmeverket. Vi bygger precis mitt i infarten och som en del av projektet har vi till exempel fått bygga en ny våg åt Stockholm Exergi, värmeverket. Detta för att alla 24 meters ekipage ska kunna vägas in. Det i kombination med att alla stamledningar för fjärrvärmen, elkraft, VA passerar inom arbetsområdet har gjort att ytan vi kan arbeta på har varit extremt begränsat. 

JVAB och Christoffer Rehnström har varit med i projektet sedan starten. Det började projekteras för cirka fem år sedan.

- Vi insåg att detta skulle bli ett komplext och väldigt intressant projekt. Vi föreslog exempelvis vajersågning av schaktgroparna då vi på så vis kunde hålla schaktkrönet med samma mått som bottenbredden. Något som med facit i hand var enda sättet för att få plats med både gropar och trafiken. De gropar som vi schaktat ut med hjälp av GBB är en startgrop på 5x15meter och cirka 12 meter djup samt en mottagningsgrop på 5x4 och cirka 15 meter djup. 

- Svårighetsgraden ökar med djupet på gropen, men då vi hade ett väldigt lösningsorienterat team på plats så visste vi att vi till slut skulle nå målet. Det som var min milstolpe och lättnad i projektet var att vi kom igenom med hammarborrningen med bra träff, säger Christoffer Rehnström. 

- Vi har jobbat mycket med Magnus och jag vet att han är ett ess när det väl kommer till detta. 

 

Stor del i projektet

- Vi har tagit stor del i projektering ihop med SVOA som tekniskt stöd och då är det alltid roligt att sedan faktiskt få utföra det i skarpt läge, säger Magnus Tingstrand, som varit projektledare på BAB Rörtryckning AB. 

- Vi har ju i detta projekt varit underentreprenörer till JVAB som verkligen rullat ut röda mattan för oss. Inledningsvis har det handlat mycket om att tillsammans riskminimera. Vi har ju bara haft en chans att lyckas och marginalerna har snarare varit emot oss än med oss. Exempel på sådan riskminimering har varit att gå upp i storlek på dimensionen man hammarborrat för att möjliggöra så kallad teleskopborrning. 

- Enkelt förklarat handlar detta om att man vid hammarborrning i homogent berg utsätter både borrutrustning, borrkrona och foderrör för så stor påfrestning att risken för utmattning och haveri alltid är överhängande. Om detta inträffar kan man ofta inte borra vidare vilket i sin tur innebär att den borrkorridor man haft är låst med ett misslyckat foderrör. I detta fall var detta en omöjlighet då det helt enkelt inte fanns utrymme för något nytt läge. Ett sätt att reducera risken är alltså att man går upp en dimension eller två och genom detta bereder möjlighet att vid haveri kunna gå in med en mindre storlek och borra vidare.  

 

Stora djup en utmaning

Alla borrningar utom en har skett i homogent berg. På en av borrningarna så gick man ur berg halvvägs och resterande del av sträckan gick i lera.

En stor utmaning har varit de stora djupen man arbetat på. Schaktbotten i startgropen har legat på 15 meters djup räknat från markytan och det är en spektakulär grop. Den är vajersågad ner i berget och sedan ursprängd i omgångar. 

Utmaningarna på sådana djup är flera, men bland annat kan nämnas att urgrävningen av sprängstenen inte varit enkel. Trots en 60 tons långgrävare så nådde man inte hela vägen ner utan minigrävare och kran var lösningen för de sista metrarnas urgrävning.

 

Nära olycka

När gropar var klara och borrutrustning riggad så var en allvarlig olycka nära förestående. När man började borra in i berget så släppte en mindre bit berg högt upp och föll ner i gropen. Trots att det inte var någon stor bit så var ju fallhöjden sådan att även en mindre bit skulle kunna orsaka stor skada. Som tur var så skedde detta i en del av gropen där ingen yrkesarbetare var aktiv. JVAB avbröt genast allt arbete i gropen och bergsakskunnig tillkallades för ombesiktning. 

- Då berget var mycket svårläst kunde man inte enkelt avgöra om risk fanns för att mer berg skulle kunna falla ur. Då vår policy är att arbeta säkert eller inte alls så beslöts om att klä in hela bergsidorna i stålnät, säger Christoffer Rehnström  

Att säkerställa gropen utfördes på rekordtid av GBB som arbetade dygnet runt för att minimera störningen. Efter detta kunde borrningen återupptas under säkra former. 

Vid borrningen av 1016-röret så uppstod viss dramatik när hammaren slog igenom slagringen - det vill säga den klack inne i stålröret som hammaren slår på för att dra med sig foderröret. Nu var frågan om man skulle aktivera plan B vilket var att teleskopborra vidare. 

- Vi ansåg att det var för tidigt och vi ville inte aktivera plan B i detta läge utan ville först prova att backa ut och reparera, säger Magnus Tingstrand. 

Detta var en uppgift som inte på något sätt var självklar, men efter att snabbt ha mobiliserat hydrauliska domkrafter så backade man ut röret, reparerade det och började återigen borra. Nu gick det som på räls och bara någon dag senare så var man framme i mottagningsgropen. 

Övriga borrningar bjöd på väldigt lite dramatik med hänsyn till deras längd och komplexitet.

 

Fakta

I Högdalen har följande dimensioner och längder hammarborrats:

Ø1016x L=63m

Ø813 L=63m

Ø323 L= 60+40+39+33+33m

 

Se även videor från projektet

Högdalen1

Högdalen2

Videor Magnus Tingstrand BAB Rörtryckning