Ispiggning relativt ny metod för rengöring av ledningar

Publicerad: 3 september, 2021

Metoden ispiggning introducerades 2015 och är relativt ny i förhållande till andra metoder i Sverige och därför fortfarande ovanlig. Enligt Pollex hemsida så klarar ispiggning att rengöra ledningar upp till 400 mm i diameter och tar sig igenom både vridspjällsventiler, dimensionsförändringar och böjar. Den är lika effektiv på både vatten-, tryckavlopps- som industriledningar. 

- Det utförs kanske ett projekt per år i Sverige. Det som begränsar metoden idag är främst kostnadsbilden och att den är dyrare än luft-vattenspolning och piggrensning, säger Mattias Höglund, VD på Pollex.

En VA-organisation som använt sig av metoden ispiggning är NSVA, Nordvästra Skånes vatten och avlopp.

- Då metoden är ganska ny i förhållande till andra metoder i Sverige och då många kommuner saknar resurser och kompetens för att sätta sig in i detaljer kring rensning av ledningar, upplever jag att det i dagsläget inte är jättevanligt att använda den, säger Dejan Tucakov, gruppchef Rörnät.

Under vilka förutsättningar är metoden att föredra och fungerar bäst?

- Enligt min erfarenhet kan den vara att föredra i de fall man inte har åtkomstpunkter på ledningsnätet för att föra in/ut mekaniska piggar samt då luft-vattenspolning inte är tillräckligt effektiv, menar Dejan.

- Den fungerar väldigt bra för att ta bort lösare avlagringar och sediment i trycksatta ledningar. Det går att göra isen hårdare, vilket gör att man får med sig mer av de hårda avlagringarna, men den är inte lika effektiv som piggning på hårda avlagringar. Den är helt flexibel, vilket gör att den lämpar sig väl på ledningar med stora dimensionsförändringar, säger Mattias Höglund.

Fördelar

Mattias Höglund räknar upp ett antal exempel på när ispiggning har fördelar i jämförelse med andra metoder.

- Metoden lämpar sig bäst där varken luft-vattenspolning eller piggrensning är ett alternativ. 

Typexempel där ispiggning lämpar sig bra:

• Större ledningar med vridspjällsventiler. Vridspjällsventiler gör att de inte går att pigga och den stora dimensionen utesluter ofta luft-vattenspolning.
• Sjöledningar där det finns risk att köra fast med piggning. Luft-vattenspolning fungerar oftast inte eftersom dessa oftast inte är viktade över 100 procent. Om man fastnar med isen så smälter den.
• Ledningar med väldigt stora dimensionsförändringar, till exempel en ledning som går från DN200 till DN450. Här lämpar sig varken piggning eller luft-vattenspolning.
• Något lägre vattenförbrukning vid rengöring än luft-vattenspolning.

Metoden främsta fördelar enligt Dejan Tucakov är att metoden klarar av större böjar och dimensionsförändringar, vilket mekaniska piggar har svårare för.

Schaktfri metod

Är ispiggning ett alternativ till schaktfri metod?

- Ispiggning är en schaktfri metod för rensning av ledningar, till skillnad från mekanisk piggning i de fall där åtkomstpunkter saknas och grävning behövs. Luft-vattenspolning är också ett exempel på schaktfri metod. Det gäller att i samråd med leverantör och med hjälp av andras erfarenhet välja rätt metod på rätt ställe, menar Dejan Tucakov på NSVA.

Enligt Mattias Höglund är inte ispiggning ett alternativ till schaktfria metoder.

- Nej, det är en rengöringsmetod och förbättrar inte ledningsmaterialet i sig. Sedan innebär ett strategiskt och förebyggande underhåll av sitt ledningsnät att man ökar livslängden på sitt ledningsnät.

- Metoden i sig är givetvis schaktfri eftersom man oftast rengör mellan två brandposter. I uppströms brandpost trycker man i isen och i nedströms brandpost tar man ut den.

Begränsad omfattning

Tror då Dejan och Mattias att ispiggning kommer att använda som nu, mindre eller i högre grad framöver?

- Kanske i något högre utsträckning, men omfattningen kommer att vara begränsad eftersom luft-vattenspolning och piggning är mer kostnadseffektiva och gör ett lika bra jobb med att göra rent ledningar, menar Mattias Höglund på Pollex.

Det är något som Dejan Tucakov delvis håller med om.

- I takt med att fler kommuner går med i bolag motsvarande NSVA, får de dra nytta av kompetens och resurser som de tidigare saknat och kan då börja arbeta på annat sätt. Detta bör leda till att metoder som ispiggning används mer, såvida den inte konkurreras ut av andra metoder som ger mer för pengarna.

Fotnot: Metoden ispiggning beskrivs i Svenskt Vattens P115.

Jan Bjerkesjö