Rörspräckning en metod för behovsstyrd förnyelse av vattenledningar
Publicerad: 12 mars, 2021
Göteborgs stad Kretslopp och vatten planerar nu att öka upp förnyelsetaken av dricksvattennätet och behovet är stort. Foto Lo Birgersson. Per-Arne Eriksson, enhetschef Utveckling och projektavdelningen, Vattenledningsprojekt. Foto Frank Palm.
RÖRSPRÄCKNING: Huvuddelen av den behovsstyrda förnyelse av vattenledningar som Göteborgs stad Kretslopp och vatten gör sker via schaktfria metoder.
- I dagsläget använder vi primärt metoden rörspräckning. Det behövs nästan en servistäthet på mindre än 10 -12 m för att förnyelse i öppen-schakt ska vara ekonomiskt jämförbart med en schaktfri förnyelse. Rörspräckning är den teknik som idag till övervägande del nyttjas vid förnyelse av distributionsnätet för dricksvatten, men vi utesluter inta andra metoder med motsvarande kvalitet och funktion, säger Per-Arne Eriksson, enhetschef Utveckling och projektavdelningen, Vattenledningsprojekt.
Göteborgs stad Kretslopp och vatten planerar nu att öka upp förnyelsetaken av dricksvattennätet.
- Behovet gällande förnyelse av vattenledningar är stort. Förvaltningen har för några år sedan reviderat behovsanalysen gällande förnyelsetakten av vattenledningar. Behovsanalysen visade att vi i storleksordning behöver dubblera den behovsstyrda förnyelsen. Med behovsstyrd förnyelse menar vi förnyelse av vattenledningar som har uppnått sin totala livslängd. En del ledningar läggs om då ledningarna ligger i vägen för övriga infrastrukturprojekt. Denna flytt av ledningar räknas generellt med i förnyelsestatistiken, men då ledningarna inte har uppnått sin totala livslängd medför detta en mindre prioriterad förnyelse.
Läckor är en bra indikator på ledningsnätets status. Vid kritiska situationer kan det vara nödvändigt att höja utgående vattentryck från vattenverken för att få ut tillräckligt med vatten till brukarna. Under dessa omständigheter kan det vara förödande om inte vattenledningsnätet klarar en tryckhöjning.
- Ett läckande dricksvattenrörnät är en riskfaktor för kontaminering genom det dolda bakgrundsläckaget, samtidigt som det är en belastning både ur ekonomiska och miljömässiga aspekter och innebär en sämre leveranssäkerhet som drabbar både oss själva och våra brukare. Om man inte kan upprätthålla en acceptabel förnyelsetakt så riskerar man att bygga upp en framtida underhållsskuld.
Rörbrott efter kölddipp
Göteborg har cirka 400 rörbrott per år. För någon månad sedan blev det extra kallt i Göteborg. Denna kölddipp resulterade i cirka 130 rörbrott på en månad. Akuta reparationsinsatser tar då även resurser från den planerade verksamheten.
- Kretslopp och vatten har en målsättning att få ner läckage till 14 m3/km ledning och dygn genom aktiv läckagesökning och ökad förnyelsetakt. I dagsläget ligger vi runt 19,6 m3/km, vilket motsvarar 20,4 % av den volym som levereras.
Hur ser er plan ut för de närmaste fem-tio åren?
- Gällande vattenledningar är planen att vi ska nå förnyelsetakten 1 procent (motsvarar ca 18 km ledning/år) till år 2030. Detta innebär att vi ska dubblera den behovsstyrda förnyelsetakten av vattenledning till 2030. Ökningen är tänkt ske linjärt mellan år 2020-2030. Mycket av den behovsstyrda förnyelsen utförs av våra egna arbetslag i dagsläget med den schaktfria metoden rörspräckning. Framöver är planen att komplettera detta med schaktfri förnyelse via entreprenad.
- Det är viktigt att välja metoder som upprätthåller en planerad livslängd på minst 100 år.
Ekonomin inte begränsad
Per-Arne upplever inte några ekonomiska begränsningar som en följd av politiska beslut.
- Det har snarare varit både interna och externa resurser som har varit begränsande. I framtiden kan ekonomi bli en begränsande faktor då förnyelsen behöver öka för både vattenledningar, avloppsledningarna och tillhörande tekniska anläggningar som reservoarer. Utöver nämnd förnyelse driver förvaltningen stora projekt på vattenverken samt bygger ut VA-nätet för exploatering och verksamhetsområden.
Att förnya 1% av vattenledningsnätet i Göteborg kommer i storleksordningen kosta 300 - 400 Mkr/år.
Vilka är de största utmaningarna som du ser det?
- Att få i gång en effektiv storskalig schaktfri förnyelse via entreprenad och samtidigt endast använda material och förnyelsemetoder som motsvarar en planerad livslängd på 100 år. I områden där öppen-schakt är den mest lämpliga förnyelsemetoden blir det ofta utmaningar gällande samordning med övrig infrastruktur. Samordning är bra men tar ofta tid och kräver väldigt god planering.
- Det finns väldigt många olika infrastrukturprojekt och detaljplaner samtidigt inom staden. Dessa projekt tar mycket resurser.
Metodbeskrivning
På SSTT:s hemsida, under fliken schaktfri teknik, så finns rubriken "Metodöversikt" som bland annat innehåller ”Rörspräckning”, som nedladdningsbar pdf.
Beskrivning
Rörspräckning används för att renovera ledningar för vatten och avlopp. Med rörspräckning kan man både öka, behålla eller minska dimensionen på den nya ledningen jämfört med den befintliga.
Metoden innebär att det befintliga röret spräcks upp med en spräckkona, ett draghuvud, som drivs framåt med hjälp av tryckluft eller hydraulik. Draghuvudet har en större dimension än den befintliga ledningen och spräcker därför upp den. Det befintliga röret kan vara av olika material och motståndskraftigt mot spräckning. Efter det rörspräckande draghuvudet installeras ett nytt rör, oftast PE-rör.
Rörspräckning rymmer upp området runt om röret och ska dimensioneras för självbärande. Det finns ett antal olika renoveringsrör som är användbara till självfallssystem. Materialet består normalt av PE100 RC. SDR-talen varierar mellan 17-11. Nytt rör kan med fördel skyddas av kappa. Röret levereras som kontinuerliga rör på rulle eller stumsvetsas ihop. Spräckning kan även utföras med segjärn.
Användningsområde
Rörspräckning används för renovering av framför allt tryckledningar – huvudledning eller servisledning. Självfallsledningar kan också renoveras, men då krävs ett bra fall.
Ytterdimensionen på det nya mediaröret behöver inte anpassas till det befintliga. Det är möjligt att spräcka upp till dimension DN1500 mm och i längder över 500 meter i en etapp. Möjlig upprymning styrs av tillåten påverkan av omgivningområdet, exempelvis DN150 till DN315.
Möjligheter och begränsningar
Fördelarna med rörspräckning är att metoden ger möjlighet att välja ny dimension, ofta väljs samma innerdiameter. Schaktningen är begränsad och kostnadseffektivitet fås om det är få serviser. Tekniken innebär mindre vibrationer och med rörspräckning kan ledningsarean öka med 50-70 procent.
Rörspräckning är en relativt snabb metod, arbetsbesparande och passar i flera komplicerade miljöer som platser med trafik- och grundvattenproblem eller platser med komplicerade byggnationer.
Till begränsningarna hör att metoden kräver provisorisk försörjning och att den är känslig för riktningsavvikelser. Metoden kräver långa infodringsgropar vid större dimensioner, samt att metoden är mindre kostnadseffektiv vid servistäta sträckor.
En annan begränsning med metoden är att den också kan ha påverkan på närliggande ledningar och byggnadsdelar. Om ökningen av ledningsarean är omfattande kan markledningar som ligger nära påverkas. Är omgivningen känslig för vibrationer eller rörelser i marken bör annan metod övervägas. Ovanliggande jordmassor kommer att förskjutas uppåt när ledningen spräcks upp och förstoras, medan befintlig lednings vattengång normalt förbli oförändrad. Nivåförhållandena till anslutande ledningar kan också påverkas.
Metoden kräver också att man kan lägga upp längre sträckor med rör om kontinuerliga rör (PE-rör) används.
Installation
Rörspräckning utförs idag oftast som hydraulisk rörspräckning. En rörspräckare placeras i startschakt och dragstängaje matas in i det befintliga röret fram till mottagningsgropen. I mottagningsgropen monteras dragstänger ihop med skärhuvud, rymmare och draghuvud/termoskork som är fastsatt i den nya ledningen.
Ledningen dras sedan tillbaka och befintligt rör spräcks upp allt eftersom ledningen dras mot rörspräckaren. För att förhindra att rörspräckaren dras in i jorden när rör dras tillbaka, förankras den mot kringliggande jord. Efter indragning kopplas den nya ledningen ihop med huvudledning, täthetskontrolleras, vattenprover tas och serviser kopplas in.
Illustration från metodbeskrivningen. Översatt från ISTT.