Framsynta kommuner långtidsplanerar för schaktfri ledningsförnyelse

Publicerad i #SSTT nr. 3/2015 – 9 juni, 2016

Framsynta kommuner långtidsplanerar för schaktfri ledningsförnyelse

Det finns en tydlig trend, att allt fler kommuner väljer schaktfria metoder både vid förnyelse och nybyggnation av ledningsnät. Fler kommuner än för några år sedan väver också in schaktfria metoder i sina långsiktiga planer. Med de många argument, som talar för det schaktfria alternativet, är det kanske inte så märkligt. Att schaktfritt är en bra ”kommunaffär” råder det ingen tvekan om. Miljöargumenten får också allt större genomslag.

Att schakta vid ledningsförnyelse ger stora belastningar på miljön. Transporterna blir många och ändliga resurser som grus och kross måste produceras och bearbetas. Alla
entreprenad-maskiner, som anlitas, betyder också avsevärda koldioxidutsläpp. Sett mot bakgrund av FN:s nya klimat- och utvecklingsmål, som antogs i september, är det troligt, att miljöaspekterna kommer att få ännu större betydelse vid valet av förnyelsemetod. FN:s mål nr. 13 innebär, att alla de 193 länder, som antagit de nya målen, ska vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och verka för att väva in klimatfrågorna i samhället, öka utbildningen och satsa på innovationer som, gynnar miljön.

Nu är schaktfria metoder inte en nyhet, men Mattias Höglund, som är VD för Pollex AB, tror, att FN:s nya mål kan få stor effekt på lite sikt.

- På Pollex har vi i flera år arbetat för att lyfta fram de många positiva miljöfördelarna med schaktfri ledningsförnyelse. Vi kan också se,att medvetenheten om nackdelarna med traditionell schaktning breder ut sig, och att den negativa miljöpåverkan, men också störningarna för tredje man, diskuteras allt mer. Givetvis är möjligheten till ett högre förnyelsetempo till lägre kostnader tunga argument, som talar för schaktfritt, men jag tycker, att det är glädjande, att miljöfördelarna lyfts upp allt mer, och här tror jag, att FN:s nya mål kan driva på intresset ytterligare. Att schaktfria metoder kan minska CO2-utsläppen så drastiskt jämfört med traditionell schaktning talar också sitt tydliga språk, säger Mattias Höglund.

Från ett par hundra meter första året till många kilometer schaktfri ledningsförnyelse

Mattias Höglund hoppas, att utvecklingen ska gå mot, att det 25/75-förhållande, som råder idag ska vara ett annat om några år. Han menar, att det inte är hållbart, att 75 % av den ledningsförnyelse, som sker, genomförs med konventionella metoder.

- Det måste till en förändring, och det finns också tecken på, att kommunerna har börjat arbeta för en sådan genom att i allt större utsträckning väva in schaktfritt i sina långtidsplaner, fortsätter Mattias Höglund.

Två exempel på det är NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB) och Kristinehamns kommun. NSVA och den tekniska förvaltningen i Kristinehamns kommun har olika lång erfarenhet av schaktfri ledningsförnyelse.

NSVA, som bildades 2009 ur sex VA-verksamheter från lika många kommuner, genomförde sin första schaktfria ledningsförnyelse för drygt fem år sedan. Det första året förnyades ett par hundra meter ledning schaktfritt jämfört med, att det idag förnyas många kilometer per år.

NSVA har också långsiktiga reinvesteringsplaner för de kommande tjugo åren och även treårsplaner, som rymmer många schaktfria projekt. Inom hela NSVA finns det runt 200 mil dricksvattenledningar och det totala VA-ledningsnätet mäter 500 mil. En stor del av nätet har många år på nacken, och NSVA driver ständigt olika projekt för att bygga ut och bygga om ledningsnäten. Man är också en aktiv delägare i forskningsbolaget Sweden Water Research i Lund.

Bolaget bedriver forsknings-, utvecklings-, och innovationsarbete inom områden, som är viktiga ur ett hållbart samhällsperspektiv, och menar, att klimatanpassning är en av vattentjänstbranschens största utmaningar. ”Schaktfria metoder och tekniska lösningar efterfrågas bland aktörer i både Sverige och globalt”, konstaterade Sweden Water Research i ett pressmeddelande hösten 2014. En anledning är ett ökat intresse för miljöaspekterna, och hur man ska åstadkomma en klimatanpassning.

Mindre störningar i tättbebyggda områden 

NSVA har kommit en bra bit på väg i denna anpassning bland annat genom satsningen på schaktfria metoder. Andreas Walden, som är avdelningschef Rörnät på NSVA, berättar, att man på dricksvattensidan valt att enbart använda sig av metoder, där den gamla ledningen förnyas med polyetenrör. Vid förnyelse av avloppsledningar används även metoder med flexibelt foder.

- Det är framförallt i tättbebyggda områden vi renoverar VA-ledningar med schaktfria metoder. Den stora fördelen är, att vi inte behöver gräva så mycket, vilket innebär en minskad störning för omgivningen. Givetvis är också miljöaspekten viktig. Det skulle bli ofantliga mängder schaktmassor att ta hand om, ifall vi skulle gräva upp alla gamla ledningar. Att de schaktfria metoderna i flertalet fall är ett billigare alternativ, har självklart betydelse, säger Andreas Walden.

Andreas Walden berättar, att man inom NSVA har en arbetsprocess, som förenklar arbetet med att hitta de delar av ledningsnätet, som bör förnyas i närtid, samt vilken schaktfri metod som ska användas. Beroende på typ av projekt och val av metod samarbetar NSVA både med svenska och utländska entreprenörer.

Även en mindre kommun kan satsa stort på schaktfritt 

Med drygt 24 000 kommuninvånare har VA-chefen Alexander La Motte i Kristinehamns kommun ett mindre ledningsnät att överblicka, förnya och bygga ut jämfört med NSVA. I Kristinehamn pågår dock många olika projekt och det görs stora satsningar för att modernisera det befintliga VA-nätet. Kommunens tekniska förvaltning har inte samma erfarenhet av schaktfria metoder som NSVA, men det schaktfria alternativet väljs i allt större utsträckning i projekt, där tekniken bedöms som den bästa lösningen.

- Under 2014 förnyade vi cirka en kilometer ledning med schaktfria metoder, och det kan nog anses som ganska mycket för en kommun i vår storlek. Vi tittar på lämplig metod i varje fall och i ett aktuellt projekt har Pollex hjälpt oss med schaktfri förnyelse av en gammal dricksvattenledning, som går under järnvägen. Här var schaktfritt det enda möjliga alternativet. I ett annat projekt valde vi en schaktfri metod vid förnyelse av en ledning, som går genom ett industriområde med mycket tung trafik. Genom att inte schakta blev störningarna minimala, säger Alexander La Motte.

Liksom hos NSVA har Kristinehamn en långsiktig reinvesteringsplan för VA-nätet. Erfarenheterna är positiva från de schaktfria projekt, som genomförts, och Alexander La Motte menar, att kunskapsöverföringen från entreprenörerna och deras rutiner för att planera och genomföra projekten är betydelsefull.

- Den kunskap, vi kan sakna om olika schaktfria metoder och genomförandefasen, kompenseras av den vilja, entreprenörerna visar, när det gäller att dela med sig av erfarenheter, men också hur de bygger upp en dialog med boende och andra, som berörs av en ledningsförnyelse. Det har varit värdefullt för oss och jag tror, att det sättet att arbeta kan ha stor betydelse för, att de schaktfria metoderna i ännu större utsträckning ska ersätta konventionell grävning, avslutar Alexander La Motte.