En proposition om vägar till hållbara vattentjänster i början på mars
Publicerad: 27 januari, 2021
Svenskt Vatten välkomnar att utredningen om vägar till hållbara vattentjänster kommer att utmynna i en proposition i början på mars. Därmed får vi veta vilka av förslagen i utredningen som kommer att föreslås bli ny lagstiftning.
Utredningens absolut viktigaste förslag var att det inte alltid behöver vara kommunen som måste ordna vatten och avlopp, även om antalet fastigheter kan anses utgöra ett större sammanhang. Svenskt Vatten tycker att detta förslag är både nödvändigt och av vikt att genomföras. För att förslaget ska kunna tillämpas i praktiken behöver dock vissa oklarheter tydliggöras och redas ut. Enligt dagens tillämpning av lagen är det alltid kommunen som är ansvarig, även i de områden där fastighetsägarna har ordnat en gemensam lösning i form av en gemensamhetsanläggning. I de områden som ligger långt ifrån befintliga kommunala anläggningar och där kostsamma investeringar skulle behövas, samtidigt som ett bra skydd av miljön och människors hälsa kan uppnås genom enskilda lösningar anser Svenskt Vatten att kommunen inte ska behöva bygga en allmän anläggning.
Med det sagt så behöver det vara tydligt att om fastighetsägarna själva ordnar en gemensam lösning (gemensamhetsanläggning) måste den vara långsiktigt hållbar. Kommunerna ska inte senare bli tvungna att ta över ansvaret till en högre kostnad för alla inblandade parter, för att fastighetsägarna inte mäktar med eller vill driva den enskilda anläggningen längre. Endast om de objektiva förutsättningarna förändras bör en ny bedömning kunna göras, exempelvis om ett större antal nya fastigheter tillkommer eller att miljölagstiftningen skärps.
Svenskt Vatten ser positivt på förslaget att kommunerna ska ha en VA-plan, där kommunen har bedömt behovet av kommunala vattentjänster och prioriterat utbyggnaden av den allmänna anläggningen utifrån skyddsbehovet och en lämplig teknisk utbyggnad.
Tyvärr har inte alla kommuner en VA-plan, trots att det egentligen endast finns positiva effekter av en sådan. Planeringen inför framtida utbyggnadsbehov hjälper kommunerna att lyfta blicken och se vilka skyddsbehov som finns i kommunen samt att titta på vilket investeringsbehov som finns framgent. VA-planering ger även fastighetsägarna en tydlig bild av om och när kommunen kommer att bygga ut en VA-anläggning till området. Det blir då lättare för fastighetsägarna att bedöma behovet av en investering i exempelvis ett enskilt avlopp.
Avslutningsvis anser Svenskt Vatten att det tilläggsdirektiv som utredningen fick kring frågan att se över hur VA-huvudmannen kunde bidra till klimatanpassningen genom att ta ett större ansvar för kraftigare regn samt skyfall är komplicerad. Svenskt Vatten är mycket kritiska till denna del av utredningen och enligt vår uppfattning har inte VA-huvudmännen den rådighet över stadsplaneringen som krävs för att kunna uppfylla dessa önskemål.
Svenskt Vatten menar att förslaget om skyfallsplaner inte hör hemma i lagen om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) och därför måste strykas. Skyfallsplaner ska istället tas fram i den kommunala planeringen.
Vidare menar vi att det är självklart att även VA-huvudmannen ska bidra med åtgärder. Men eftersom den kommunala VA-verksamheten finansieras via avgifter som betalas av de som är anslutna till VA-anläggningen är det därmed inte alla i kommunen som betalar för de åtgärder som VA-huvudmannen genomför.