Forskning om digitalisering för vatten och avlopp
Publicerad: 29 september, 2020
På måndagen 28 september gav Mistra InfraMaint en kort uppdatering från fyra forskningsprojekt om smart underhåll av infrastruktur. Forskningen ska skapa en god livsmiljö för alla och i fokus denna gång stod bland annat VA-infrastrukturfrågor från doktoranderna Amelie Bennich, Jens Alm och Robert Jonsson.
Ett 60-tal valde att logga in på Teamsmötet där Amelie Bennich var först ut bland doktoranderna under rubriken ”Förutsättningar för förändringar av VA-infrasturktursystem”. Amelie påbörjade sin forskning för ett år sedan som ett av ett 20-tal olika projekt som ingår i programmet.
Kommunerna står inför stora utmaningar, som vi alla känner till, där investeringarna i infrastruktur behöver öka, framför allt när det gäller områdena VA och väg.
Digitaliseringen slår igenom på bred front i samhället och Amelie Bennich ställer frågan vad den innebär för VA-sektorn.
- Tekniken finns, men hur ska den användas? Det är inte alltid tekniken i sig som är problemet utan hur den ska passas in i befintliga system, hur den ska skapa värde och det fångas av våra affärsmodeller.
Fem generella utmaningar
Vad som driver digitaliseringen var Amelies första studie, som nu pågår där hon intervjuar representanter från den svenska VA-sektorn. Elva intervjuer har hittills gjorts med syftet att förstå hur representanter från VA-verksamheter själva beskriver sektorn och vilka utmaningar man står inför.
- Studiens preliminära resultat visar att det framför allt handlar om fem generella utmaningar. För det första en åldrande infrastruktur när det gäller ledningsnät. För det andra ekonomiska problem där svårigheten är att skapa finansiella förutsättningar för underhållet. Kompetens är ett tredje område som är väsentligt för att klara digitaliseringen. Det fjärde är det politiska spektrat med kanske ointresserade eller dåligt insatta politiker som har att fatta beslut. Och den femte utmaningen är en splittrad VA-sektor.
Splittrade VA-sektorn
Den splittrade sektor utgörs av 290 kommuner med olika förutsättningar och lokala skillnader. Där finns problematiken med hur små kommuner ska klara exempelvis kompetensfrågan, hur en krympande befolkning ska ge ekonomiska förutsättningar, eller hur en växande befolkning påverkar VA-sektorn, samt glesbygdsfrågan med stora geografiska avstånd.
- Frågan är hur dessa generella och lokala utmaningar påverkar digitaliseringen eller hur man kan ta tillvara på den, menade Amelie Bennich.
Jens Alm och Robert Jonsson tog i sin information upp hur landet ska klara underhållet eftersom det är eftersatt och det föreligger ett stort investerings- och reinvesteringsbehov.
- Det eftersatta underhållet är ”förvånande” eftersom det finns inskrivet krav på god ekonomisk hushållning, men utjämningssystemet kompenserar inte bristerna. VA-sektorn är dessutom ett monopol. Vi vill ändå försöka vara lite optimistiska och vill hävda att ”det börjar vända”, menade Robert Jonsson.
Stort behov av teknisk kapacitet
Syftet med denna studie är att analysera kommunernas kapacitet eller brist på kapacitet i förhållande till underhåll av infrastruktur och varför och på vilka sätt kommuner har utvecklat en förmåga att organisera, styra och arbeta med vardagligt underhåll av infrastrukturfrågor.
Här har sammanlagt 13 intervjuer med politiker och tjänstemän i sju skånska kommuner gjorts samt i samarbetsorganen VA SYD och NSVA.
- Det finns ett stort behov av egen teknisk kapacitet inom vatten- och avloppssektorn. Syftet med vår studie är att synliggöra och diskutera omständigheter samt strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att arbeta med asset management i enlighet med god ekonomisk hushållning, berättade Jens Alm.
- Det kanske låter tråkigt, men kriser leder till medvetenhet och förändring, menade Robert Jonsson.