Ny SVU-rapport: Dimensioneringstal för vattenförbrukning
Publicerad: 15 september, 2020
Projektets huvudsyfte var att kartlägga vattenförbrukningen för olika vattenanvändare samt förbrukningens variation i tiden – och att jämföra detta med dagens riktlinjer för dimensionering av vatten- och spillvattensystem. Behövs det nya rekommendationer för dimensionerande förbrukningstal? Projektet ger stöd för att fortsätta använda de rekommendationer som har tillämpats sedan 2001 enligt Svenskt Vattens publikation VAV P83.
Kunskap om vattenförbrukningen och dess variation i tiden är en viktig förutsättning vid dimensionering av vatten- och avloppssystem. Vår vattenanvändning förändras kontinuerligt, och det har därför funnits anledning att se över de dimensioneringstal som rekommenderas i Svenskt Vattens publikationer. I samband med revideringen av VAV P83 ville Svenskt Vatten få bättre underlag för bedömning av förbrukningsvariationer. Därför beviljade Svenskt Vatten Utveckling medel till det här projektet som har bedrivits av en arbetsgrupp inom Tyréns AB. Examensarbetare har tagits in i projektet för att belysa olika frågeställningar med koppling till vattenförbrukningens variation.
Ökad användning av fjärravlästa vattenmätare har under de senaste åren gett tillgång till allt bättre underlag för att bedöma hur förbrukningen hos olika brukarkategorier varierar under året, veckan och dygnet. Den ursprungliga ambitionen var att göra en mer omfattande analys av förbrukningen hos olika kategorier och i olika situationer. Men trots tillgång till omfattande data saknades underlag för att genomföra alla planerade analyser. Resultatet är därför begränsat och domineras av hushållens förbrukning samt förbrukning i blandade områden. Det visar med stöd av en stor mängd data att det tills vidare inte finns anledning att frångå de rekommendationer som tillämpats sedan 2001. Men med tanke på den växande tillgången till flödes- och förbrukningsdata står vi sannolikt bara i början av en utveckling mot betydligt bättre kunskap om vattenförbrukningen.
Studien har genomförts med hjälp av omfattande underlag från ett antal VA-organisationer: Alvesta kommun, Borås Energi och Miljö, Bostadsbolaget (Göteborg), Göteborg Kretslopp och vatten, Kalix kommun, Karlstads kommun, Kungsbacka kommun, Mälarenergi, Norrvatten och NSVA. Vi vill särskilt tacka personalen i dessa organisationer som har sammanställt och tillhandahållit mätdata. Vi vill också tacka deltagarna i referensgruppen (se kapitel 3) som bidragit med kunskap och värdefulla synpunkter. Slutligen vill vi tacka de studenter som bidragit med analyser och utveckling inom ramen för sina examensarbeten. De har alla bidragit till att studien har kunnat genomföras.