Erfarenheterna från RISE formuleras efter sommaren

Publicerad: 1 juni, 2020

Den undersökning, som många ser fram emot med stort intresse, av platshärdade flexibla foder som forskningsinstitutet RISE inledde 2018 går nu mot sitt slut. Efter sommaren kommer Erik Marklund och Olle Persson att börja formulera de erfarenheter man fått fram i projektet som finansierats av Vinnova, SVU, SBUF och SSTT.

Projektet har haft sex stycken arbetspaket, varav provningen av driftsatta rör är ett. Tanken är att resultaten ska leda till riktlinjer för kravställning och metod för kvalitetssäkring. Och det var en första glimt av arbetspaket med konkreta provningar av driftsatta rör som Erik Marklund och Olle Persson i korthet informerade om i sitt webbisar i samband med SSTT:s årsmöte 28 maj.

Rörbitar som provats kommer från ledningar lagda från 1990-taltet och fram till relativt nyligen. Rörbitarna kommer från Halmstad, NSVA, Växjö, Öckerö, Stockholm Vatten och Avfall, Kretslopp och Vatten samt Skövde. Totalt är det rörbitar från 24 olika platser som undersökts via mekanisk provning, dvs böjprovning samt ringstyvhet, om det varit möjligt. 

Varje rörbit kapas och bitar med så jämn tjocklek som möjligt undersöks. Man har även arbetat med grov kantpolering, samt ”speckling” av ytan inför provning med DIC, Digital Image Correlation.

Böjprovet består av ett 3-punkts böjprov med krökta provstavar.

Erik och Olle gav konkreta exempel på olika rör och rördelar som undersökts. Även om resultaten börjar formuleras först efter sommaren så gavs tre slutsatser vid webbinaret, nämligen att ringstyvhet ger ett mer rättvisande värde än böjprovning, att flera foder har stora skillnader i väggtjocklek, samt att de rör som provats generellt sett har god ringstyvhet, skenbar eller uppmätt.

Det övergripande syftet med projektet är att underlätta renovering och bedömningen av det svenska vatten- och avloppsnätet för ledningsägarna.

Genom att ta fram underlag för kravställning vid upphandling av flexibla foder främjas val av material och processer som är affärsmässiga och samhällsekonomiskt mest effektiva. Med en metod för kvalitetssäkring av nyinstallationer, tillsammans med studien av äldre installerade flexibla foder, kan förbättrade bedömningar av drifttillståndet hos VA-nätet göras. Ny data kommer även ge möjligheten till nya beräkningsmodeller för tillståndsbedömning. Det kan förväntas ge ökad kostnadseffektivitet och lägre totalkostnad i transportinfrastrukturinvesteringar. 

Formellt avslutas projektet till årsskiftet.

Jan Bjerkesjö