Kapacitetsbrist vanligaste orsaken till bevattningsförbud
Publicerad: 24 oktober, 2018
Sommarens bevattningsförbud berodde mer på kapacitetsbrist i vattenverk och distributionsnät hos kommunerna, än att det berodde på brist på råvatten. Foto Pexels.
Under sommaren 2018 var det vanligare att kommuner tvingades utfärda bevattningsförbud på grund av kapacitetsbrist i vattenverk och distributionsnät, än att det berodde på brist på råvatten.
Svenskt Vattens enkät har besvarats av ungefär hälften av Sveriges kommuner och av dessa har drygt hälften utfärdat bevattningsförbud och i stort sett alla uppmanat till försiktighet eller sparsamhet. Av de senare anger ungefär en tredjedel att uppmaningarna inte gett någon effekt i form av lägre förbrukning.
Den varma och torra perioden med början tidigt i maj ställde stora krav på kapaciteten i dricksvattenproduktionen och i distributionsnätet. Av de som utfärdat bevattningsförbud uppger 2/3 av det berodde på detta. I de övriga fallen har det varit låga nivåer i grundvatten- och/eller ytvattentäkter som gett problem.
- Situationen i sommar visar hur viktigt det är att dels skydda de vattentäkter vi har, men också att många behöver se över och kanske bygga ut sin kapacitet, säger Birger Wallsten, dricksvattenexpert på Svenskt Vatten.
Många kommuner uppger också att man haft problem med otjänliga vattenprover och fler rörbrott än vanligt på grund av den torra sommaren.
- Vår uppfattning är att klimatförändringarna ytterligare spär på de redan stora behoven av investeringar i dricksvattenförsörjningen och därmed priset på vatten, säger Ulf Thysell, t.f. vd på Svenskt Vatten.
Några kommentarer från kommuner som besvarat enkäten:
”Under sommaren minst 50 % mer läckor än normalt.”
”Vi har haft fler läckor än vanligt hela året.”
”70% av brukarna svarar att de ändrat sitt beteende.”
”Vattenverken gick för fullt.”
”Högsta förbrukningen i historien.”
”Påtagligt liten respekt för bevattningsförbudet.”