SVOA dagvattenmässa med olika inriktningar

Publicerad: 18 februari, 2020

Hans Bäckman, Svenskt vatten, och Kenth Olsson, SVOA (i mitten) i samtal med Frazers Sven Rydman om projektet att fräsa upp ett gammal avloppsrör en storleksdimension vid SVOA:s mässa 2018. Foto: Jan Bjerkesjö

Hans Bäckman, Svenskt vatten, och Kenth Olsson, SVOA (i mitten) i samtal med Frazers Sven Rydman om projektet att fräsa upp ett gammal avloppsrör en storleksdimension vid SVOA:s mässa 2018. Foto: Jan Bjerkesjö

23 april är det dags för SVOA:s dagvattenmässan vid anläggningen i Ulvsunda. 

- Nytt för i år är att vi har två olika inriktningar under dagen och vår tanke är att vi ska rikta oss mot både dem som är ute i fält och arbetar samt dem som sitter på kontor och kanske inte har dagvatten som deras dagliga arbetsinriktning. Den andra delen är med djupdykning inom området för dem som kanske är lite mer specialiserade på området, säger Isabelle Carlsson, utbildningssamordnare ledningsnät.

Programmet är ännu inte klart utan är något vi får återkomma till. En växande storstadsregion är en utmaning på flera sätt för SVOA. 

- Vi har att göra med en mix av den tidens teknik, dagens och morgondagens teknik i en mix. Förnyelsearbetet av ledningsnätet är oändligt och utmaningarna många i ett växande samhälle som Stockholm, säger Kenth Olsson, enhetschef vid SVOA.

En konkret bild av arbetet är SVOA:s lagerbyggnad i Bromma, med material för 30 miljoner som omsätts en gång per år. Allt för att klara det som krävs för att sköta ett ledningsnät som är så gammalt som Stockholms i kombination med förtätning och tillväxt. Men det finns fler utmaningar. Dels börjar det bli trångt i marken med tanke på alla olika typer av ledningar som ska få plats, dels måste ledningsnäten byggas om eftersom kapaciteten inte räcker till för tillväxten, inte beroende på att ledningarna är uttjänade.

2018 kunde SSTT beskriva ett projekt som Kenth Olsson inlett med en mindre entreprenör, Sven Rydmans företag Frazer. Projektet gick ut på att fräsa upp ett gammalt avloppsrör med en storleksdimension, från DN 225 till DN 250. Det är ett  projekt som Kenth Olsson fortfarande driver.

- Svenne på Frazer var en entreprenör som jag har använt mig av för att testa principen – att det är möjligt att ta bort en del av godstjockleken av betongröret utan haveri. Det ser vi fungerar bra på provavsnittet i Länna, sen är det en resa att utveckla detta till en entreprenadmässig fungerande metod. Frazer har en prototyp för detta i nuvarande version, men den har inte haft tillräckligt bra framdrift och kvalitet, men allt handlar om utveckling. Jag har involverat Styrud i detta projekt, de ser över möjligheten att borra upp innervolymen. Projektet är inte klart på långa vägar, vi har egentligen bara kommit igång och ser att det är möjligt.

Syftet med projektet handlar om att kunna förstora innervolymen på avloppsledningen i dimensionerna DN 150 -250 innan montage av flexibelt foder. 

- I större dimensioner är jag tveksam till att vi får ut tillräcklig effekt av denna metod. En växande stad belastar vårt självfallsledningsnät mer, framförallt får vi dimensioneringsproblem med det kombinerade ledningsnät och de krav som ställs på kapacitet. Om vi kan borra eller fräsa upp innervolymen i ett gammalt betongrör kommer vi klara dimensioneringskravet för ledningsavsnittet i ytterligare 50-75 år och sedan förnya hela ledningsanläggningen. 

- I många områden där vi förnyar vårt ledningsnät idag efter 70-80 års drifttid är det inte statusen på ledningsnätet som är vårt problem utan det handlar enbart om kapacitetsbrist utifrån dimensioneringskraven på självfallsledningen. Vi har ganska stora volymer kombinerat ledningsnät där vi tillsammans med er som jobbar schaktfritt behöver utveckla nya metoder.   

Jan Bjerkesjö