Nytt dricksvattendirektiv kan komma under hösten
Publicerad: 12 september, 2019
Enligt Mats Engdahl så pågår väldigt mycket dubbelarbete i svenska kommuner idag. Det är många som funderar på vilket material som man vill använda i olika projekt. Privat foto.
EU:s dricksvattendirektiv är under revidering och förhoppningsvis ska ett nytt kunna komma under hösten om kommissionen, parlamentet och ministerrådet kan fatta ett beslut.
- Förhoppningsvis kommer det då att bli tydligare vad som gäller material som kommer i kontakt med dricksvatten, något som hittills varit väldigt luddigt formulerat. När EU fattat beslut har medlemsländerna två år på sig att implementera det, som i våra svenska föreskrifter säger Mats Engdahl, Svenskt Vatten.
Vatten är vårt allra viktigaste livsmedel, men det har inte funnits tydliga krav på material som kommer i kontakt med dricksvatten tidigare. Ett uppenbart problem eftersom materialvalet kan påverka kvaliteten på dricksvattnet, som bly från kranar eller urlakning från platsmaterial.
Plast är det vanligaste material i nya ledningar och anses säkert om plaströren är certifierade. Det skriver Svenskt Vatten på sin hemsida, men samtidigt så finns inga tydliga riktlinjer just när det gäller ”material i kontakt med dricksvatten”.
Dricksvattenutredningen konstaterade 2014 i sitt delbetänkande att myndigheter behöver ta ett större ansvar. Man föreslog att Boverket, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket skulle etablera en kunskaps- och informationsplattform. 2016 tog Boverket fram en rapport och strategi där man redovisade förslag på hur regler för material i kontakt med dricksvatten skall kunna bli tydligare.
Så kan man idag säga att det finns tydliga riktlinjer?
- Det korta svaret är: nej.
Direktiv under revidering
EU:s dricksvattendirektiv är under revidering, men material i kontakt med dricksvatten är ett område där det visat sig att kommissionen, parlamentet och ministerrådet haft svårt att komma överens.
- Kommissionen menar att frågan ska anpassas till andra byggmaterial, som om material som kommer i kontakt med vatten ska ses som vilket byggmaterial som helst och att prestandadeklarationen ska utfärdas av tillverkaren.
Både Svenskt Vatten, där Mats Engdahl precis nyligen har börjat en tjänst på halvtid, och Göteborgs kretslopp och vatten, har yttrat sig om kommissionens förslag som kom ut på remiss under februari ifjol.
- Vi fortsätter att bevaka frågan och se om parlamentet kommer upp med ett vettigare förslag. Ordförandelandet Rumänien har tagit fram ett förslag som ser riktigt bra ut på initiativ från tio medlemsstater, dock inte Sverige.
Det framför allt Tyskland som sär drivande.
- Framför allt vill man ha en ordentlig revidering som att tidigare luddighet blir tydlig. Produkter som kommer i kontakt med dricksvatten ska inte ses som vilket byggmaterial som helst. Det måste få en speciell behandling.
Varför är frågan så känslig?
- Jag tror det beror på att många vill skydda inhemsk industri. Dricksvattendirektivets artikel 10 lägger ansvaret på medlemsländerna och är allmänt formulerad, vilket också har lett till att medlemsstater tolkat den på olika sätt. Sverige har i princip bara översatt luddiga formuleringar från direktivet till de svenska dricksvattenföreskrifterna, som bara säger att man inte ska använda material som påverkar dricksvattnet onödigt mycket, enligt paragraf 5 i dricksvattenföreskrifterna.
SVU-projekt i slutfasen
Enligt Mats Engdahl så pågår väldigt mycket dubbelarbete i svenska kommuner idag. Det är många som funderar på vilket material som man vill använda i olika projekt.
- Problemet med de typgodkännande system som finns är att de gäller inom fastigheten. För material utanför gäller bara kraven i PBL att material i kontakt med dricksvatten inte ska påverka hygien, hälsa och miljö på ett skadligt sätt.
Nu har ett SVU-projekt pågått med flera inblandade parter och där resultatet av workshops håller på att sammanställas.
- Det har varit ett spännande projekt där resultatet förhoppningsvis innebär att vi kan känna oss mer säkra på hur RISE Certifiering och Kiwa Sverige tänker när man utfärdar sina typgodkännanden.
De är ackrediterade av Swedac bland annat för att typgodkänna produkter.
Projektet drogs igång av SVOA, Göteborg och VAKIN när man hade tröttnat på att vänta på att myndigheterna skulle komma med tydligare riktlinjer.
- Vi visste inte då vad som skulle komma att stå i Dricksvattendirektivet, men detta får kompletteras senare och bli nya svenska dricksvattenföreskrifter. Det viktiga är att vi i Sverige har två ackrediterade företag för typgodkännande. Det är endast de som kan göra sin tolkning av reglerna och att verksamheten ska vara transparent och tydlig, säger Mats Engdahl.