255 meter bergsborrning i vattenprojekt
Publicerad: 24 juni, 2018
Bilder från Styruds bergsborrning mellan Flen och Katrineholm. Foto Jan Bjerkesjö
Styrud är just nu engagerade i att borra en 255 meter lång tunnel genom ett berg, som ett led i projektet att förse Flen med vatten från Katrineholm. Projektet beräknas vara klart till årsskiftet till en totalkostnad på 124 miljoner kronor.
- Skillnaden mot andra projekt jag varit involverad i är att här har vi haft ett precisionskrav på oss. Från början var det sagt att utgångshålet inte fick avvika mer än 20 cm, vilket är extremt på en sådan här lång borrning, säger Andreas Israelsson på Styrud, som har ansvaret för just denna borrning i projektet.
Nu hamnade man i slutänden på en meter från krysset efter kärnborrningen, vilket fortfarande i borrvärlden är väldigt rakt.
- Problemet var att vi stötte på dåligt berg de första 30-40 metrarna. Ett uppsprucket och trasigt berg gör att borren helt enkelt sjunker ned innan vi har kunnat rätta till det. Och förutom trasigt berg har vi också haft skiftningar som påverkat.
Entreprenaden för ledningsbyggandet mellan de två sörmländska kommunerna har Lindesbergs grus och maskin, som i sin tur engagerade Styrud för borrningar. På en plats i skogen invid Sköldinge kommer ledningarna dras genom ett berg och just det projektet är Andreas ansvarig för. Styrud har även svarat för flera styrda borrningar under vägar och andra känsliga områden längs sträckan.
- Här måste man ta sig igenom berget utan att överstiga en viss nivå för att inte riskera att behöva installera ett antal pumpstationer.
Först med kärnborr
Genom berget har Styrud först borrat den 255 meter långa sträckan med kärnborr under hösten för att få hålet så rakt som möjligt för att svara upp till precisionskravet, som alltså var väldigt högt. Styrningen och korrigeringen av kärnborrhålet skedde med en mudmotor, som drivs med vatten och vätska och som är en ny metod i sammanhanget.
- Det var inte längden i sig som ställde till problem, utan att berget var dåligt. Vi fick förstärka de första 30 metrarna med injektering sammanlagt två gånger under kärnborrningarna, och sedan ytterligare en gång under första rymningen som gjordes med hammarborrning, vilket är en mycket snabbare metod, men som du inte får så mycket information från om hur berget är. Det betyder även mycket större avdrift om du inte först har gjort en kärnborrning.
Raiseborrning
Efter hammarborrningen är hålet 305 mm, vilket behövs för att gå in i den tredje borrfasen, där man är just nu och tagit hjälp av Bergteamet Raiseborrning AB för att klara. Totalt ska 70 ton borrsträng på minst tio tum nu genom berget. Sista steget där rymningen görs till 860 mm sker med raiseborrning. Den stora mängden vatten (8-10 000 lit/min) som går åt för raiseborrningen är för att få ut borrmassorna ur det flacka hålet.
- Tekniken är inte helt ovanlig i Sverige, men just liggande raiseborrhål är något man drar sig för tack vare hanteringen av borrmassorna. Det är första gången som vi använder den här tekniken för styrning av pilothålet och mig veterligen finns det bara ytterligare en firma i Sverige som använder utrustningen. Den stora vinsten är att styrborrningen blir enklare, säger Andreas.
Logistik utmaningen
Om borrutrustningen håller är förstås alltid en utmaning, vilket den har gjort, men däremot väljer Andreas något helt annat på frågan om vad som varit den stora utmaningen.
- Jag skulle nog svara logistiken på vad som varit den riktigt stora utmaningen i det här projektet. Vi har haft en liten och dålig grusväg till förfogande att få in och ut utrustningen och stora maskiner ett par kilometer, plus vatten och el och allt vad det innebär.
Någon gång i augusti räknar Andreas Israelsson med att hans del i projektet är färdigt och då kommer ett skyddsrör av stål på 711 mm att finnas på plats i hålet. I röret kommer sedan ledningar dras för vatten, avlopp och fiber.