Fettproppar som kostar stockholmarna miljoner
Publicerad: 25 mars, 2020
Fatberg at Museum of London. Foto: Lord Belbury/Wikimedia Commons.
Vi skriver om schaktfria metoder när det gäller förnyelse av ledningsnät för vatten och avlopp, men sällan om vad dessa ledningar innehåller. Ett exempel som uppmärksammas i en DN-artikel är hur 50.000 ton fettslam hamnar i vasken varje år. Ifjol samlades det in från fettavskiljare tillräckligt för att driva en personbil 2,6 miljoner mil. Kampen mot dessa fettproppar kostar stockholmarna miljontals kronor.
Vid fyra tillfällen har stora fettklumpar upptäckts i avloppsledningar i Stockholm, den största 2002 under Mariatorget på Södermalm. Än värre har propparna i London varit där den största vägde hela 130 ton och var 250 meter lång. Delar finns nu till och med på Museum of London.
Kampen för att hålla avloppsrören fria från fett är ett evighetsjobb. Varje dag har Stockholm två sportbilar som åker runt i staden och spolar någon del av de över 540 mil långa vatten- och avloppsledningarna.
Fettproppar bildas när rinnande fett spolas ned och stelnar i ledningsnätet, där andra saker fastnar i dessa fettklumpar. Resultatet blir betongliknande klumpar som är svåra att få bort.
I värsta fall räcker det inte att spola utan renhållningsarbetarna måste bege sig ned i kulvertar och hacka loss fettet.
– Det är lite farligt, det kan finnas giftiga gaser där nere, säger Petra Holgersson, pressansvarig på Stockholm vatten och avfall.
Problemen är värst i områden där det bor mycket människor eller där det finns många restauranger.
– Vi jobbar väldigt hårt för att det inte ska bli stopp, för konsekvenserna är inte roliga. Det kan bli översvämningar hemma i människors källare, eller så kan det rinna ut orenat vatten i sjöar och vattendrag, säger hon.
Fastighetsägare är skyldiga att ha fettavskiljare installerade om det sker livsmedelshantering i byggnaden, men är dessa feldimensionerad eller felinstallerad hamnar fettet ändå i ledningarna. Fettproppar kostar Stockholms stads skattebetalare miljoner varje år, inte bara för underhållsarbete som spolning.
– De orsakar stopp och haverier i pumpstationer, ledningar går sönder och så blir det försämrad kapacitet i pumpstationer och reningsverk, säger Petra Holgersson.