Almedalen: Hur ska vi klara framtidens vattenförsörjning?
Publicerad: 5 juli, 2019
Sverker Olofsson ledde paneldebatten där Madelaine Jakobsson, Sverker Lindblad, Tomas Blomqvist och Pär Dalhielm deltog. Foto Jan Bjerkesjö
Även om alla vet att rent dricksvatten och välfungerande avlopp inte är någon självklarhet så görs inga gemensamma insatser. 290 kommuner kör sina egna race trots att utmaningarna är akuta.
Det var utgångspunkten för seminariet och paneldebatten under rubriken ”Hur ska vi klara framtidens vattenförsörjning?” som en av inslagen under Svenskt Vattens ”Vattenforum” under Almedalsveckan.
VA-Sveriges utmaningar är en blandad kompott av demografiska förändringar, kompetens- och resursbrist och en föråldrad VA-infrastruktur. Landets kommuner har mycket varierande förutsättningar för att klara framtidens vattenförsörjning av olika skäl, såväl en minskande och åldrande befolkning som en kraftig tillväxt.
Kommunutredning
Först ut för att spegla läget var Sverker Lindblad, huvudsekreterare i den av regeringen tillsatta kommunutredningen. Utredningen tillsattes i mars 2017 och ska lämna slutbetänkande i februari 2020.
Frågor som kommittén funderar över just nu är om staten ska ta ett ansvar för svaga kommuner, en modell för om statsstöden ska förändras från riktade till generella, hur kompetensförsörjningen ska öka, ökad digitalisering och former för den, ökad samverkan, frivillig sammanläggning, strategi för nödvändiga reformer på lång sikt samt eventuella kommunförsök. Behövs det kommunsammanslagningar?
"Tar 900 år"
Kommunalrådet Madelaine Jakobsson i Nordmaling menade att det kommer att ta kommunen 800-900 år innan de gamla ledningarna i marken bytts ut.
- Det finns en uppenbar risk i att vi inte kommer att klara vattenförsörjningen på grund av våra gamla ledningar.
Vakins vd Tomas Blomqvist beskrev utmaningarna som bolaget står inför i Umeå och Vindelns kommuner och den kompetensbrist som finns i flera led bland ledningsägare, konsulter och entreprenörer.
- Sverige behöver en myndighet med totalansvar för dessa frågor, inte som nu delat bland flera.
Känner inte till krisen
Han menade vidare att samarbete kring avloppsfrågor fungerar mellan VA-organisationerna medan det blir tvärstopp när det gäller dricksvatten. Kanske kan det vara så att just vattenfrågan står kommunerna och medborgarna närmast hjärtat?
- Invånarna vet inte om att krisen är så nära, som den är. VA är en eftersatt fråga i kommunerna, men den dagen vattnet i kranen inte går att dricka kommer insikten.
Svenskt Vattens vd Pär Dalheilm menade att eftersom kommuner har vatten som fungerar idag så kommer insikten om problemen inte förrän senare och då läget kan bli akut. SKL har visat att kommunernas åtagande är 50 miljarder och av dessa behöver VA 12 miljarder och helst borde få 24 miljarder. Det vittnar om betydelsen och utmaningens storlek.
- För politikerna är frågan om skola, vård och omsorg större, men inget av dessa områden skulle fungera om man inte hade vatten att tillgå.
Samgående behövs och tröskeln behöver hyvlas eftersom varje kommun idag är sin egen VA-huvudman och ledningarna ägs av medborgarna i kommunen, vars verksamhet och drift finansieras via VA-taxa.
- Det här är signaler som kommittén får från många håll. Läget är krisartat och bristen på kompetens uppenbar, menade Sverker Lindblad.
Kompetensfrågan
Madelaine Jakobsson vittnade om att kompetensfrågan är avgörande, eftersom personal som jobbar med dessa frågor i en mindre kommun också har många andra arbetsuppgifter på bordet. Säkerhetsaspekten med VA-anläggningar har också först nu blivit uppmärksammade. Tidigare har i princip vem som helst kunnat gå in på kommunkontoret och få detaljerade anvisningar om var ledningarna går.
- I Umeå har vi lyckats få politikerna att inse allvaret och därmed fördubbla VA-taxan, menade Tomas Blomqvist.
Konkreta förslag
Han hade flera konkreta förslag till kommittén, nämligen att VA-frågorna skulle samlas inom en myndighet med totalansvar, att det behövs ett statligt kompetensbolag, en enhetstaxa för VA och att frågorna måste få en långsiktig politisk lösning.
- Även om insikt saknas både lokalt och på riksnivå, så finns flera goda exempel som görs redan nu. Låt oss sprida de goda exemplen, menade Sverker Lindblad.
Paneldebatten leddes av bekante Sverker Olofsson, vilket borgade för rappa frågor med krav på snabba och tydliga svar.