NoDig dag 1: Erfarenheter av NoDig-metoder i ett pulserande Göteborg
Publicerad: 22 maj, 2019
180 deltagare bänkade sig till första konferensdagen under NoDig 2019 med många intressanta programpunkter. Foto Odd Borgestrand
Förhoppningsvis finns det symbolik i att 2019 års NoDig-konferens arrangeras av SSTT i Göteborg, staden som har en ökande folkmängd på åtta tusen invånare per år. Det betyder många utmaningar, men lika många möjligheter, för NoDig-tekniker så att bästa möjliga miljöhänsyn kan tas till minsta möjliga störning för de boende och trafiken.
Den första av två konferensdagar inleddes med att moderator Magnus Fyrfalk tog hjälp av SSTT:s ordförande Mats Rostö och svenska arbetsgruppens ordförande Tomas Helenius till att hälsa 180 deltagare välkomna.
- Det händer mycket inom SSTT och NoDig, inte minst med tanke på hur mycket som byggs och då inte minst här i Göteborg, sa Mats Rostö.
Som organisation har samarbetet mellan Norge och Sverige stärkts under årets som gått sedan konferensen arrangerades i Oslo ifjol. Fokus har riktats mot ledningsägarna och de utmaningar som de står inför och där NoDig-tekniker och metoder kan lösa många framtidsfrågor.
- Vi ser ett stort behov i framtiden att bygga smart, med bra tekniker som utvecklas. Vi hoppas förstås att NoDig ska ta större del av den ny och utbyggnationen.
Tomas Helenius poängterade miljöbiten som talar till NoDig:s fördel, men även att kvalitetssäkringar är något som branschen måste fokusera på.
En miljon år 2068
Först ut som talare var stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant, som berättade om allt det som nu pågår i Göteborgs stad, vars folkmängd ökar med åtta tusen personer för varje år. För att klara målet som en hållbar stad krävs därför stora investeringar i byggnationer.
- Göteborg blir en miljonstad år 2068 och med tanke på det måste vi planera för bostäder och arbetstillfällen.
Det ska bli attraktivt att flytta till Göteborg, vars utspridda stadsdelar nu ska byggas samman då mycket av satsningar handlar om centrum.
- Vi kommer att skapa en mer sammanhållen stad och där Västlänken är en viktig del.
Kan man använda sig av schaktfritt så ska Göteborg göra det, menade Henrik Kant, inte minst med tanke på att staden är något av en föregångare och använder sig av schaktfria metoder betydligt mer än andra städer och regioner.
Oslo och Göteborg
Erfarenheterna av effektiviseringen av strumprehabilitering i Oslo redovisades av Elin Liljegren från Oslo kommune, VAV. Oslo som i år är europeisk miljöhuvudstad har en hög förnyelsetakt när det gäller både avlopps- och vattennätet och en hög användning av NoDig-tekniker.
VAV tar hjälp av entreprenörer för att detaljplanera och utföra strumprehabiliteringen. Rehabiliteringen av avloppsnätet har fyrdubblats från 2014 till i år. Läs mer
Fredrik Johansson, byggledare på Göteborg kretslopp och vatten, berättade om hur man arbetar i Göteborg och vilka erfarenheter man har av samverkansgrupp och de ramavtal man skrivit med två entreprenörer.
Förnyelsebehovet skulle behöva fördubblas i Göteborg, men eftersom så många projekt nu pågår är det svårt att få fram både tid och kompetens. Det har visat sig svårt att sprida informationen om den nya entreprenadsformen och avropsmodellerna internt och dessutom upplever KOV att man ”sitter i baksätet” i vissa projekt. Kommunprocessen kan också vara svår att förhålla sig till för en entreprenör. Ett tips han gav var att vara tydlig i sina förväntningar om andra tänker ta efter Göteborgsmodellen.
Förmiddagspasset avslutades av Annika Jokela, verksamhetsutvecklare, och Mikael Höj, byggledare vid Trafikverket. Här informerades om vilka tillstånd som krävs för arbeten med järnvägar och vägar och vilka avtal som måste ingås.
Trafikverket förespråkar schaktfria metodval och det finns flera hjälpmedel på Trafikverkets hemsida för den som ska ingå sådana avtal.
Artificiell intelligens
David Rehn från Stockholm Vatten och avlopp berättade sedan om det projekt han varit med om att utarbeta och där artificiell intelligens används för att göra en bedömning av vilka delar av ledningsnätet som behöver förnyas. AI lär sig bedöma och tyda data precis på samma sätt som människan lär sig och all den data som finns för ledningsnätet ligger som grund för denna inlärning.
Fördelen med AI är att den klarar att göra en analys utifrån en mängd data. För SVOA:s del handlar det om 1000 km ledningar med 30.000 ledningsobjekt och med cirka 120 000 observationspunkter. David Rehn har utarbetat en modell som väger samman en mängd påverkansfaktorer och där resultatet blir att förnyelse kan påpekas i förebyggande syfte. Frågan är om AI kan göra så att behovet av TV-inspektioner minskar och om underlaget kan utgöra grunden för en åtgärdsplanering.
- Vi tittar också på om vi kan få till en nationell samverkan. Det vore väldigt bra för branschen, menade David Rehn.
Strategisk läcksökning
Tommy Ekblad från Kretslopp och vatten, Göteborgs stad, var näste talare med sin mångåriga erfarenhet av branschen. Innovativt och strategiskt arbetet för ökad läckagekontroll är ett allt mer aktuellt ämne med tanke på de ökande problemen med bristande vattentillgångar och torka.
Tommy är en av medlemmar i nybildade Läckagekontrollgruppen inom SSTT, med synergier med STVF på en annars begränsad marknad av aktörer inom läcksökning. Men det är viktiga frågor som inte minst ställer frågor som vilken nivå av utläckage som kan vara försvarsbar. Är det acceptabelt att tappa 30-40 procent på väg till brukaren?
Tillgången på grundvatten kan vara begränsad och många kommuner upplever allt större problem med just den frågan. Och det är kanske inte de stora synbara läckorna som är det största problemet, utan de mindre läckorna som pågår under många år som ger de stora volymerna.
Tommy Ekblad gav prov på många olika metoder för läcksökning och vilka hjälpmedel som finns för att hålla reda på var läckorna uppstår. Läs mer
Om alla hjälps åt
Johan Lundberg från egna konsultföretaget gav sedan prov på vad han lärt sig under 20 år i branschen och vad ledningsägarnas behov är. Schaktfritt kan låta som rena himmelriket genom att vara snabbt, billigt, miljövänligt och innebära mindre störningar. Men det är inte Johan Lundbergs erfarenhet.
Han nämnde flera saker som branschen behöver rätta till för att verkligen få ett genomslag, vilket nu inte är fallet. Det gäller att förstå sig på ledningsägarnas vardag och behov. Det är inte alls att nämnda argument för schaktfritt väger tyngst i ett beslut.
Det tar många år att bygga upp ett förtroende, men några misslyckade projekt kan förstöra det direkt. Om aktörer inom schaktfria branschen talar illa om varandras lösningar så är det förstås negativt för ledningsägaren. Likaså måste kvaliteten motsvara krav och behov.
- Med de utmaningar vi står inför finns det lika många möjligheter. Ledningsägare måste känna sig trygga med schaktfritt och om vi alla inom branschen hjälps åt kan vi göra skillnad!
Intressanta metoder under utveckling
Under denna rubrik inledde Reidar Kveine från Bærum kommun med att arbeta om kommunens framtidsplaner och de utmaningar man står inför. De årliga investeringarna som kommunen gör är i storleksordningen 85 miljoner för avlopp och 80 miljoner för vattenledningar.
Kommunen använder framför allt NoDig-tekniker på grund av miljöaspekter, kostnader och tid samt en mindre belastning för invånare, butiker och tredjeparter. Kommunen har historiskt varit tidigt ute med att använda NoDig, vilket man har goda erfarenheter av. Och resultatet är bland annat att man trots en ökad befolkning har en lägre vattenförbrukning.
- Vi önskar för framtiden mer kompetens från rådgivare och fler aktörer inom NoDig och förstås en utveckling av nya lösningar.
Nästa talare var Stefan Schmitz från Tracto-Technik som informerade om Keyhole Technology som företaget utvecklat. Det ger en i det närmaste minimal påverkan på markskiktet, samtidigt som man med nya lösningar kan borra sig in till fastigheter och med HDD- borrning installera nya rör. Metoden går i korthet ut på att borra runda hål för att ta sig ned till ledningen och med helt nya hjälpmedel utföra och styra processen med en operatör som står på marken. Den massa som borrats upp ursprungligen från markytan sätts efter utförd process tillbaka och trafiken kan släppas på efter ett fåtal timmar.
Den 10 juli kommer företaget att visa upp sin teknik i Lennstadt-Saalhausen för den intresserade.
Eftermiddagspasset avslutades med information om andra dagens studiebesök på Västlänken, samt speedmöten bland utställare. Vid kvällens middag uppmärksammas att SSTT i år firar 30-årsjubileum.