Innovativt och strategiskt arbete i Göteborg
Publicerad: 7 februari, 2019
En sond med kabel och hopfällbart ”parasoll” användes för invändig läckageundersökning och filmning av trycksatta ledningar. Sonden försågs med både akustisk sensor för läckagelokalisering och kamera för TV/visuell inspektion. Foto Jan Bjerkesjö
Kretslopp och vatten i Göteborg har idag omkring 100 stycken mätzoner för läckageövervakning. Fullt utbyggt kommer det att vara det dubbla. Hur man arbetar för en ökad läckagekontroll via innovativt och strategiskt arbete var rubriken för Tommy Ekblads föredrag på Teknikträffen.
Tommy Ekblad är enhetschef på Ledningsnät Vatten på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad, och sitter även med i styrgruppen för den nya intressegruppen Läckagekontroll inom STVF. Göteborg har varierande geografiska förutsättningar vilket är en utmaning.
- Under 2016 var det totala antalet rörbrott i Göteborg 360 stycken. Läckorna beräknas ha gett upphov till en faktisk förlust på cirka 2,1 miljoner kubikmeter. Men hade läckorna inte reparerats hade den totala volymen utläckt vatten varit cirka 66,4 miljoner kubikmeter och läckaget varit upp i 60 procent att jämföra med drygt 20 procent i slutet av året.
Under 2016 var det totala antalet egenfunna läckor 91 stycken av de totalt 360. Dessa läckor gav upphov till en faktisk förlust på 625.000 kubikmeter av totalt 2,1 miljoner under året.
- Hade läckorna inte upptäckts och reparerats så hade den totala volymen utläckt vatten varit 7,35 miljoner kubikmeter i slutet av året.
Kretslopp och vattens långsiktiga arbete innebär alltså planering och utbyggnad av mätzoner.
- Utvecklingen har lett till effektiva och prisvärda installationer för en nödvändig utbyggnad av exempelvis begränsade mätzoner för en direkt indikering av uppkommit läckage.
Budgeten för en mätzon ligger kring 140.000 kr.
Tryckoptimering
I Göteborg arbetar man även med tryckoptimering för att begränsa läckage, exempelvis genom flödesstyrd tryckreducering – metoder som man gjort stora investeringar i globalt.
- Vad som blir allt mer uppenbart är att om vi varaktigt ska kunna uppfylla vår målsättning om ett begränsat läckage på 14 kubikmeter per kilometer ledning och dygn så krävs omfattande investeringar och mer personalresurser både för fältarbete och planering samt uppföljning. Här finns inga genvägar.
Lokaliseringsmetoderna handlar om marklyssning - finlokalisering av läckor genom att lyssna efter det ljud som läckan ger upphov till med hjälp av markmikrofon och förstärkare, oberoende av ledningsmaterial och dimension - och korrelation, finlokalisering av läckor genom identifiering av ljudet som fortplantar sig i ledningen. Korrelatorn mäter tidsskillnaden för ljudet att nå de olika mätpunkterna.
När det gäller de innovativa metoderna som används så handlar det om hydrofonteknik, lokalisering med spårgas, ljudsond i ledning och en fördjupad läckagekontroll med zonindelning och nattmätning av områden.
Tommy Ekblad redovisade vilka olika metoder som Göteborg använt sig av.
EchoShore - Korrelation med vidareutvecklad hydrofonteknik utvecklad av ett kanadensiskt företag, som finns i portabel version och som permanent installation. Kan enligt leverantör detektera läckage vid ett avstånd om mellan 500 m till 1.000 m mellan sensorerna och på ledningsdimensioner på upp till 2000 mm.
Hiscan - Korrelation med vidareutvecklad hydrofonteknik. Likvärdig Echoshore. Produkten är framtagen av det schweiziska företaget Gutermann. Finns i portabel version och som permanent installation. Permanent version solcellsdriven.
Spårgasläcksökning - Läckagelokalisering med spårgas (vätgas) är metoden som kan fungera då ordinarie teknik är otillräcklig, exempelvis då nyanlagd PE-ledning inte godkänns vid provtryckning. Aktuell ledning avgränsas och fylls med gas vilken tränger upp från läckan och detekteras i markytan. Ofta den enda nuvarande metoden för att lokalisera mkt. små läckage på PE.
Ljudsond i ledning - Tekniken med den för framtiden kanske största utvecklingspotentialen. Oberoende av material och dimension har metoden förutsättning att lokalisera mycket små läckor. Idag en arbetskrävande och kostsam metod.
PipeMic - finns med 70m, samt 300 m rörål med 12 mm ljudsond. Läckljudet lyssnas av med hjälp av hörlurar eller högtalare. Med hjälp av ledningssökare som kopplas på rörålen kan ledningen och läckans läge lokaliseras. Goda erfarenheter från egen regi i Göteborg
Sahara I och II - Ljudsond med kamera (II). Kabel med skärm. Ledningar från 250 mm. Anslutning min 50 mm (I), 100 mm (II). Min flöde 0,3 m/s. Max längd 1500 m. Lokaliseras/följs ovan mark. Tillhandahålles som tjänst.
Smartball - Ljudsond i boll, fri. Upp till 25 km längd. Flöde minst 0,3 m/s. Ledningar > 300 mm. In o uttagspkt. > 150 mm. Kräver vanligen sensorer på ledningen utmed sträckan. Erbjuds som tjänst.
Invändig inspektion
Tommy Ekblads andra föredrag handlade om invändig inspektion av vattenledningar med hjälp av Sahara II-tekniken. En sond med kabel och hopfällbart ”parasoll” användes för invändig läckageundersökning och filmning av trycksatta ledningar. Sonden försågs med både akustisk sensor för läckagelokalisering och kamera för TV/visuell inspektion.
Men det finns vissa begränsningar. Sonden kan exempelvis inte passera förbi vridspjällsventiler. Anslutande ledningar med större genomflöde behöver stängas eller strypas.
- Sonden klarar inte större dimensionsförändringar eftersom storleken på ”parasollet” väljs på förhand och blir då anpassad för en specifik rördimension. En övergång från 1200 mm till 800 mm går alltså inte.
Lättframkomlig terräng ovan ledning krävs för spårning av sonden vilket görs med mobil detektor till fots. Spårning av sonden är en förutsättning för att få noggrann geografisk data. Bildkvalitet på TV-inspektionen är starkt beroende av turbiditet och ledningsdimension. Större dimensioner och hög turbiditet i vattnet ger sämre bild.
Alla delar som kommer i kontakt med dricksvatten måste förstås också hållas rena, sprayas med klorlösning och kabeltrumman placeras i ett klorbad för kontinuerlig desinfektion.
Tommy Ekblad är enhetschef på Ledningsnät Vatten på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad, och sitter även med i styrgruppen för den nya intressegruppen Läckagekontroll inom STVF. Foto Jan Bjerkesjö