Uppdaterad rapport om förnyelsebehov
Publicerad: 25 september, 2026
Bild: Svenskt Vatten
2011 gav Svenskt Vatten ut rapporten ”Material och åldersfördelning för Sveriges VA-nät och förnyelsebehov” som stöd till VA-organisationers prioriteringar och beslut för förnyelse av ledningsnäten. Den rapporten har nu uppdaterats genom att en enkät skickats ut till alla VA-organisationer för att samla in data till nya bedömningar.
Anne Adrup, konsult på Sweco, har varit med i arbetsgruppen som tagit fram den uppdaterade rapporten. Hon hoppas att rapporten ska hjälpa ledningsnätsägare att arbeta mer fokuserat och effektivt med förnyelse och renovering.
- Jag och mina kollegor har under flera år uppmärksammat att de data och underlag som VA-organisationer idag har att tillgå för sina beslut är relativt gamla. 2008 var senaste gången som det gjordes ett omfattande arbete för att få fram jämförande siffror för hela landet. Diskussioner med Svenskt Vatten ledde till att ett arbete med uppdateringar startades 2025 med finansiering från bland annat Mistra Inframaint, ett arbete som nu resulterat i den nya rapporten, berättar hon.
Ny enkät med fler svar
Grunden för de gamla data från 2008 fick man genom en enkät till VA-organisationerna, svaren låg sedan till grund för en bedömning av förnyelsebehov med hjälp av livslängdskurvor för VA-ledningar.
- Nu har en ny enkät skickats ut och sammanställningen av svaren är grunden i den nya rapporten. En positiv sak med den nya enkäten är att vi har fått in betydligt fler svar den här gången jämfört med 2008. Det innebär att de data vi använder i den här rapporten är mer tillförlitliga.
När en lednings kondition har blivit så dålig att den behöver åtgärdas beror på ett antal olika faktorer. Exempelvis markförhållanden, hur ledningen har lagts och skarvats samt materialet, eller en kombination av olika faktorer. För att göra en förenklad bedömning av det långsiktiga framtida behovet har man i rapporten tagit med ledningarnas material samt när de är lagda.
- All data i rapporten är presenterade på Sverigenivå. Det bästa sättet att använda rapporten är därför att använda livslängdskurvorna från den som en jämförelse för att bedöma det egna ledningsnätets kondition, förklarar Anne Adrup.
Rekommenderar bättre registrering av data
Hon konstaterar att det ute i landet finns ett antal VA-organisationer som behöver se över hur de registrerar data om sitt ledningsnät för att kunna dra slutsatser i jämförelse med rapportens Sverige-data.
- Det förekommer stora skillnader över landet när det gäller olika faktorer, som typ av jordmån, så alla måste göra sin egen bedömning av ledningarnas livslängder utifrån de lokala förhållandena. I projektet har även ingått att uppdatera stödfiler till P116, excelfiler som man kan använda för att sätta in sina egna data. Från de filerna kan man sedan få kurvor över det egna förnyelsebehovet, men då behöver man ha bra egna data att sätta in i filerna.
VA-organisationer kan via kurvorna räkna ut ett strategiskt förnyelsebehov, som hur många km som behöver förnyas de kommande åren.
- Jobbar man effektivt med att registrera olika driftstörningar kan man där se om exempelvis ett visst material haft många läckor under en period, då kan man behöva fokusera arbetet på ledningar med det materialet. Förnyelsebehovet från excelfilerna säger inget om vilken åtgärd som är lämplig – det kan vara allt från punktreparationer till omläggning. Rapporten utgår också från dagens kunskap så nya metoder för tillståndsbedömning eller förändrade reparationsmetoder kan förändra bedömningen framöver.
Blir alltmer plastledningar
Det som uppdaterats i den nya rapporten är bland annat hur materialfördelningen ser ut på ledningarna i landet.
- Vi ser att det blivit mer plastledningar och färre i betong. Vi har noterat över tid att det gått mer och mer mot plastledningar, men det skiljer sig mycket från kommun till kommun.
En intressant sak hon märkt under arbetet är att det fortfarande finns en del riktigt gamla ledningar kvar i drift.
- Det finns ledningar ända från början på 1900-talet som fortfarande fungerar bra, vilket är rätt fantastiskt. Det visar att åldern inte behöver säga något om ledningars kondition, vilket ger ännu en anledning till att hålla koll på de egna ledningarna. Man behöver exempelvis registrera förekomsten av läckor och andra tillbud, den informationen säger mer om vilka ledningarna som kan behöva bytas än hur gamla de är.
I rapporten skiljer sig resultaten åt när det gäller detaljnivån. För dricksvattenledningar delas ledningarna upp i olika material även inom olika materialkategorier.
- För vattenledningar specificeras exempelvis vilken typ av plast det rör sig om, men för spill- och dagvatten anges bara plast som materialtyp. Skälet är troligen att man följt upp vattenledningar mer noggrant.
Många nya ledningar på 1960-talet
När det gäller förnyelsebehovet så vet man att det lades mycket nya ledningar under 1960- och 70-talet, vilka kan behöva förnyas inom kort.
- Samtidigt har det varit intressant att notera att enligt statistiken har läckorna inte ökat på Sverigenivå mellan 2019-2024. Det skiljer sig från den bild man får i media, där rapporteras betydligt oftare om läckor nu är tidigare, något som kanske visar på att VA-området blivit mer intressant att följa.
Alla underlag som rapporten grundar sig på ligger i databasen VASS, hos Svenskt Vatten.
- För de som är intresserade finns goda möjligheter att grotta ner sig mer i de data som finns där, exempelvis vilka skillnader som kan finnas geografiskt och annat.
Gärna skicka ut enkäten oftare
En slutsats efter att rapporten färdigställts är att de som ansvarat för rapporten nu rekommenderar Svenskt Vatten att genomföra enkäten oftare.
- Det vore bra med exempelvis vart 5:e år för att hela tiden ha aktuella data som grund för olika beslut och prioriteringar. Det finns också möjligheter för nya projekt att göra djupare analyser av de data som finns i VASS. Vi har även noterat önskemål om en bredare enkät framöver, att till exempel få med serviser också då även de påverkar ledningsnätets prestanda. En annan breddning i enkäten skulle kunna vara att specificera materialen mer även för spill- och dagvattenledningarna, avslutar Anne Adrup.