Även brunnarna behöver renoveras
Publicerad: 23 juli, 2026
En av de infodrade brunnarna. Bild: SVOA
Inläckage av stora mängder tillskottsvatten i de svenska VA-ledningsnäten blir ett allt större problem. Det har lett till att många VA-organisationer arbetar aktivt med olika typer av läckagekontroll och tätar läckor som upptäcks. Dock fokuserar många på ledningarna och missar att även inspektera och renovera brunnarna. På SVOA har man uppmärksammat det och arbetar även med renoveringsprojekt av brunnar.
Richard Breitholtz, projektledare på Stockholm Vatten och Avfall, SVOA, berättar om ett nyligen genomfört projekt där de renoverat nedstigningsbrunnar, med en diameter på ca 1000 mm, där läckage upptäckts.
- Ursprunget till projektet var att jag åkte förbi en brunn och tyckte jag hörde vatten som rann någonstans. Det var i ett område där en ledningssträcka på ca 300m renoverats 2017, men vi hade inte tagit med brunnarna i renoveringsprojektet. När vi kollade brunnen visade det sig att vattnet forsade in i den och vid kontroll av övriga brunnar på samma sträcka hittade vi ytterligare 3st brunnar med läckage i.
Det rörde sig om fem brunnar totalt och de har nu renoverat fyra av dem och kommer troligen även göra detsamma med den femte, som de enbart har tätat med betong då de tror att det räcker. Men de kommer att ha lite koll på den framöver och se om även den behöver infodras.
- Anledningen till att vi renoverar även de som ännu inte har något läckage är för vi vill försäkra oss om att hela ledningssträckan blivit renoverad, inklusive brunnarna. På det sättet säkrar vi funktionen i VA- systemet framöver, eftersom just den sträckan är hårt belastad av grundvatten, förklarar Richard Breitholtz.
Metoden inte så vanlig i Sverige
Metoden som används är relativt ny i Sverige, men har använts ett tag ute i Europa.
- Först måste man mäta brunnen invändigt för att förbereda för infodringen. Själv renoveringen börjar sedan med att man ena dagen tätar brunnen genom att gjuta på betong, dagen efter infodras brunnen med det specialtillverkade flexibla glasfiberfodret. Sist tätar man även vaggan med fiberbetong.
Ingen brunn är den andra lik, så det går inte att använda samma mått på strumpan för alla brunnar, utan de tillverkas en i taget för varje enskild brunn.
- Det är häftigt att stå bredvid och iaktta när infodringen väl sker. Först sänker de ner den specialtillverkade strumpan för att därefter blåsa upp den till ett speciellt tryck. Det finns en tabell som anger exakt vilket tryck som behövs för olika dimensioner. När väl rätt tryck uppnåtts går ett ”UV-ljuståg” längs med infodringen och härdar hela strumpan. Uppblåsningen tar ca en timme och sedan tar härdningen ca 15 minuter.
Effektiv och snabb renovering
Innan de sänker ner den flexibla infodringen sätter de plyfaskivor ovanför vattengången på vaggan som skydd så vattnet rinner fritt under installationen. Sedan tas plyfaskivan bort och så lägger man på betong även i vaggan så den blir ny och fräsch.
- Vi har nu renoverat fyra brunnar och det tog sammanlagt tre dagar, med allt från tätningen av brunnen till dess att även vaggan var klar. Så det är en effektiv metod som jag inte är säker på att så många känner till.
Många visade intresse för renoveringen
Det kan vara ett skäl till att brunnsrenoveringar inte varit på agendan speciellt mycket hittills, att många kanske inte känner till alla de moderna schaktfria metoder som finns tillgängliga för att renovera brunnar.
- Att det kan vara så syns på det stora intresse vi har märkt av för det projekt vi nu genomfört. Den första dagen hade vi visningar för både kollegor runt om på SVOA och för externa konsulter och entreprenörer. Den andra dagen hade vår entreprenör, Aarsleff, en visning för en annan kommun som ville veta mer om metoden för att eventuellt kunna använda den själva framöver. Visningarna innebar att arbetet tog lite längre tid, men det är helt ok då vi gärna ser att fler upptäcker fördelarna med metoden, avslutar Richard Breitholtz.