Vinst både för beställare och rörinspektörer
Publicerad: 26 april, 2018
Christer Silver Holmberg, SSTT;s svenska arbetsgrupp, är en av kursledarna.
Den 14e november arrangerar Svenskt Vatten kursen ”Rörinspektion för beställare”. Kursledare är Anne Adrup, Sweco, och Christer Silver Holmberg, Botkyrka kommun – båda medlemmar av SSTT:s svenska arbetsgrupp. Kompetensen bland beställare av rörinspektioner är nämligen mycket varierad och det vore en vinst både för beställare och rörinspektörer om kunskapen var jämnare och i vissa fall högre.
Varför läggs inte större vikt bland beställare att verkligen göra en bra upphandling?
- Det är svårt att förklara. En del mindre kommuner har inte tillräckliga resurser, andra ser rörinspektioner kanske som ett nödvändigt ont, medan det finns de som verkligen ser nyttan av att ha ett bra underlag för framtida planering, säger Christer Silver Holmberg.
Under 1970-talet började ledningar att filmas, men sedan dess har tekniken blivit mycket bättre.
- Vissa som beställer inspektion vet nog inte vad man kan förvänta sig av rörinspektioner och dagens kameror. Att man exempelvis samtidigt kan få lutningsmätning och ovalitetsmätning.
Kursen vänder sig både till de som vill veta mer och de som är helt nya på området. Kursen baseras bland annat på P93 och TV-inspektion av avloppsledningar i mark.
Undermåliga underlag
En rörinspektion är ett enkelt sätt att undersöka en lednings funktion och kondition och ger ett bra underlag för bland annat förnyelseplanering, förutom att vara ett verktyg för besiktning av nylagda och renoverade ledningar. Men signaler som STVF får från rörinspektörer är att många beställare tror sig få toppresultat trots att man lämnat undermåligt underlag för inspektionen.
- STVF har anordnat kurser för beställare, men de har inte varit välbesökta och det är väl så att organisationen som auktoriserar rörinspektörer inte ska vara de som utbildar beställare. Därför tog jag kontakt med Anne Adrup och tillsammans kunde vi få fram materialet till den här kursen som går i Svenskt Vattens regi, säger Christer som också sitter med i STVF:s arbetsgrupp.
Beroende på vad beställaren vill ha ut av rörinspektionen så blir det viktigt att göra beställningen på rätt sätt. Höstens kurs blir den fjärde som arrangeras. Anne Adrup tar upp och går igenom bakomliggande basfakta medan Christer tar upp mer praktiska frågorna från erfarenheter av sitt arbete i Botkyrka kommun. Då visar han exempel av processen, från att bestämma var man vill göra sin rörinspektion, till att skapa ett beställningsunderlag, ta emot data från rörinspektionen, läsa in det i databasen och analysera det. Exemplen är från Botkyrkas verksamhetssystem, men Christer poängterar att det kan vara olika tillvägagångssätt i olika verksamhetssystem. Dock måste själva export och importfilen alltid stämma överens med TV3-formatet.
- Annars får man problem vid leverans till rörinspektionsbussen och även vid inläsning av den färdiga inspektionen.
Tillbaka in i databasen
Beställaren kan skicka en textfil i TV3-format som bygger på inmatat data i databasen och får sedan tillbaka en redigerad textfil efter rörinspektionen med alla observationer och eventuella fel som upptäckts. Denna ska läsas tillbaka in i databasen för att uppdatera ledningarnas kondition och funktion teoretiskt för att sedan ligga till grund för förnyelsearbeten. Hur detta görs skiljer sig lite mellan verksamhetssystem, men data som kommer från rörinspektionen ska alltid se likadant ut enligt Svenskt vattens publikation P93.
- Det ser väldigt olika ut runt om i landet. Vi i Botkyrka ligger kanske lite i framkant eftersom jag har ett brinnande intresse för databashanteringen, men det känns som om allt fler anammar tekniken.
Behovet att öka kompetensen är egentligen mycket stort bland beställare i jämförelse med det fåtal som gått utbildningen tidigare.
- Detta för underlätta vid beställningar. Om vi som beställare kan börja jobba på liknande sätt vid beställningar så blir det lättare för rörinspektörerna att förstå vad vi beställer oavsett om man jobbat tillsammans i många år eller om det kommer en ny entreprenör.
- Med bra underlag är det också lättare att påverka politiker om vad som behöver göras. Utan bra grunddata är det svårt att få en totalbild över hur ledningsnätet ser ut. Det finns många olika saker som påverkar konditionen av nätet. Här kan man arbeta proaktivt istället för att lösa problem ad hoc.
Förvalta resultatet
Hur mycket pengar som kommuner satsar på ledningsnätens investeringar beror dels på kommunens storlek och dels på just kompetensen bland beställare.
- Om beställare av dessa arbeten sedan förvaltade resultatet från rörinspektionen på ett bra sätt så skulle det innebära att man inte hamnar i läget att man måste inspektera om samma ledningar i flera omgångar bara för att den som beställde inspektionen ”förra året” stoppade in resultatet i bokhyllan.
Om den beställaren till exempel slutar så riskerar inspektionen att försvinna, kanske städas bort.
- Med en stor del tur så kanske inspektionen med tillhörande filmer, bilder och inspektionsprotokollet hamnar i någon slags arkiv så att någon annan person kanske råkar snubbla över det materialet. Men troligast är nog att ingen någonsin kommer ihåg att det faktiskt är inspekterat nyligen så då beställer man en inspektion igen och konstaterar att just den här ledningen ser bra ut.
Naturligtvis är återkommande rörinspektioner en del av förvaltningen av ledningsnätet, men vissa ledningar kan man behöva hålla koll på varje år, menar Christer, medan andra ledningar inte behöver kontrolleras mer än exempelvis vart femtonde år.
Och som Christer Silver Holmberg konstaterar:
- De rörinspektörer som STVF utbildar skulle nog kunna jobba dygnet runt om man ser till behovet.
Textfiler från inspektioner ska läsas tillbaka in i databasen för att vara ett bra underlag av förnyelsearbetet.