Nya planer kräver nya tjänster och lösningar

Publicerad: 25 juni, 2019

Vattnets betydelse har en extra tyngd på Gotland sedan flera år tillbaka. Frågan drivs idag inte av tjänstemän utan av politikerna. Som ett led beslutades i slutet av 2018 en ny VA-strategi och en ny VA-plan.

- Det är en plan för hela Gotland, inte bara de 60 procent som har allmänt vatten. Även de med egna brunnar omfattas, säger VA-chefen Susanne Bjergegaard Pettersson.

VA-planen sträcker sig fram till år 2030, även om man på VA-avdelningen arbetar med siktet mot 2050. Avdelningen har fått tre till fem nya tjänster i arbetet de senaste åren. På Svenskt Vattens konferens Rörnät och klimat delade Region Gotland ut flygblad som ett led att locka fler söka arbete på Gotland. Teknikförvaltningen söker exempelvis ett flertal VA-handläggare och VA-ingenjörer. Samtidigt brottas Gotland med samma problem att rekrytera nya medarbetare som hela VA-Sverige upplever.

- Det är svårt. Vi har tappat anställda eftersom flera konsultbolag startat kontor på ön, samtidigt som vi har och står inför stora pensionsavgångar.

Brist på arbetskraft
Bristen på utbildade projektörer och ingenjörer inom VA delar man med övriga landet.

- Ungdomar säger sig vilja arbeta med miljö idag, men lockas inte till vårt område trots att det finns ett enormt behov av folk som vill jobba med hållbara samhällen. 

På Gotland har man försökt öka möjligheterna genom att ta hand om elever i utbildning som behöver praktik. 

- Alla de vi har tagit omhand genom exempelvis Tekniksprånget har gått vidare till ingenjörsutbildning, men eftersom ingen än är färdigutbildad så vet vi inte om de återvänder till oss.

Använda teknik
Artificiell intelligens, som exempelvis Stockholm vatten och avfall börjat använda sig av, är teknik som kan ersätta mänskligt arbete och Susanne Bjergegaard Pettersson är inte främmande för den lösningen.

- Vi har ett system för att hålla koll på vårt ledningssystem och även om vi kanske inte kommit lika långt som man har gjort på andra platser, så är jag absolut öppen för det.

Vattenförlusterna på Gotland är så låga som åtta till tio procent, vilket har flera anledningar. 

- Dels därför att vattnet här har ett större värde än på andra platser, dels som en följd av att vi kollar våra nattflöden varje morgon.

Högt tillverkningspris
Vid avvikelser kallas läckagegruppen ut dag som natt för att lösa problemet. 

- Vi är tvungna att arbeta så eftersom vi har ett helt annat tillverkningspris på grund av vår förädling. Vi har en del svinn att kämpa med och en ny kamp är att införa återföringsskydd eftersom en del entreprenörer använder brandposter bland annat för att spola rent sin utrustning.

Även om dricksvattenförsörjningen är en samhällsviktig verksamhet så finns inget skyddsobjekt på Gotland. Om återmilitariseringen av ön innebär någon förändring av det återstår att se.

Jan Bjerkesjö