SSTT ska hjälpa ledningsägare känna trygghet i sin upphandling
Publicerad: 23 maj, 2019
Om kvalitetssäkring via tredjepart diskuterade en panel som bestod av Olle Persson och Erik Marklund från RISE, Fredrik Johansson Kretslopp och vatten Göteborg, Tomas Helenius Värmdö kommun, Stefan Indahl Aarsleff samt Jan Lindström Inpipe. Foto Odd Borgestrand
SSTT ska vara en organisation som ledningsägare kan känna förtroende för att som aktör inom schaktfri miljövänlig teknik kvalitetssäkra produkter och underlätta upphandlingar. Det var bland annat vad som kom fram under NoDig-konferensens andra och avslutande dag.
Dagen inleddes med SSTT årsmöte där handlingar och förslag snabbt klubbades igenom i stor enighet. Ordförande Mats Rostö omvaldes på ett år och övriga styrelsen kommer att bestå av Tomas Helenius, Espen Killingmo, Simon Åkerlund, Borghild Folkedal, Elin Liljegren samt Arnhild Korg och nyvalde Magnus Bäckström. Valberedningens Åsa Snith avtackades efter 15 års verksamhet inom SSTT och Hans Bäckman nyvaldes att tillsammans med Eivind Åsnes utgöra valberedning.
Jari Kaukonen, ordförande i ISTT, gratulerade sedan SSTT till de 30 år, som firades på första dagens jubileumsmiddag. Jari berättade sedan om uppbyggnaden och strukturen inom ISTT och hälsade intresserade välkomna till den internationella mötet i Florens 30 augusti till 2 september.
Tredjepartskontroll
Olle Persson, biträdande sektionschef på RISE Research Institutes of Sweden, informerade om det flexibla foderprojekt som pågår 2018 till 2020, där forskningsinstitutet prövar driftsätta rör, gamla rör på tio till 25 år, för att genom en metod få fram en kvalitetssäkring. Referensgruppen består av flera aktörer från bland annat schaktfria branschen och rören som prövas kommer från Aarsleff, Avloppsrallarna, Inpipe och NCC.
Andreas Hacker från tyska Siebert+Knipschild GmbH, Ingenieurbüro für Kunststofftechnik, berättade om den kvalitetsprocess som sker enligt CIPP-system och deras långa erfarenhet 30 år tillbaka. 1983 gjordes första CIPP-testet och efter en ganska lång uppförsbacke kan nu 15 000 prov genomföras. Här handlar det om kvalitetssäkring som sker efter anmälan från leverantörer om produkter som sedan testas av ”tredjepart” för att skapa en neutral bedömning och kvalitetsstämpel. Inte minst den allt mer eskalerande klimatförändringen gör att behovet ökar för varje år.
Frågan är om något liknande ska etableras i Sverige i RISE:s regi, ett forskningsinstitut med 2 700 anställda forskare, som idag erbjuder ett hundratal testbäddar där nya idéer och tjänster testas.
Erik Marklund från RISE berättade om bland annat testningen av kompositmaterial som pågår och där rör påverkas av en mängd olika faktorer såsom fuktig miljö, temperatur, sur eller basisk miljö, tillverkningskvalitet mm.Projektet med test av flexibla foder handlar om testning av totalt 24-29 stycket rör som skickats in från olika håll och miljöer i Sverige. Undersökningen och testningen går bland annat ut på att se var och hur ett rör går sönder och faktorerna bakom. Olle Persson informerade om tredjepartskontrollen i Sverige och hur tillverkare kan få certifiering för sina produkter, som när det gäller flexibla foder just nu. Frågan är om den egenkontroll som sker idag är nog för kvalitetssäkring, om den är rättvis och om den har en rimlig lägstanivå?
Paneldebatt
Om detta diskuterade en panel som bestod av Olle Persson och Erik Marklund från RISE, Fredrik Johansson Kretslopp och vatten Göteborg, Tomas Helenius Värmdö kommun, Stefan Indahl Aarsleff samt Jan Lindström Inpipe.
Tomas Helenius tyckte att samtalen om kvalitetssäkring är något som ledningsägare är i behov av och Stefan Indahl uttryckte sin tillfredsställelse om den kontroll som Andreas Hacker utför i Tyskland. Mindre snack och mer verkstad, Jan Lindström ansåg att det är viktigt att alla aktörer strävar efter kvalitet och leverantörer verkligen levererar vad ledningsägare beställt.
Tomas Helenius tyckte vidare att det nu är viktigt att ledningsägarna tar plats i utvecklingen av kvalitetskontroll så att man kan känna trygghet i att få vad man beställer, men Jan Lindström menade att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt eftersom det redan finns många standards som leverantörer och tillverkare går efter. Problemet ligger i sista steget där installatörer kan påverka färdig produkt och där kontrollen är bristfällig.
Tomas Helenius menade att en tredjepartskontroll bara är ett litet steg på vägen och att det är ledningsägaren som få gå ner och reparera när rör går sönder och varför det gick så illa. Det är viktigt att alla inblandade känner att alla är vinnare, då blir det en vinst för alla.
Underlätta för små kommuner
Arnhild Krogh från Norsk Vann och Magnus Bäckström från Svenskt vatten diskuterade sedan hur dagsläget för ledningsägare ser ut i respektive länder idag och hur det kan bli framöver. Det visade sig att läget var snarlikt i båda länderna, med ledningsägare som kan känna osäkerhet inför vilka krav som bör ställas, hur kontroller ska skötas. Frågan är hur inte så starka resursstarka VA-organisationer ska klara av allt detta, men att Svenskt Vattens uppgift är förstås att underlätta.
Om fem år hoppades han att ledningsägare har höjt sin kompetens och känner en större trygghet i vardagen, men att mycket återstår att sprida information och kunskap.
Miljökalkylator
NCC NoDigs miljökalkylator har plockats fram för att underlätta för beställare att se vilka miljövinster som kan göras genom att välja schaktfritt. Informationen kom från Simon Åkerlund, som varit med om utvecklingen av kalkylatorn som jämför schaktfritt med andra metoder när det gäller CO2-utsläpp.
Miljöfrågorna står i centrum och det finns gott om schaktfria metoder och tekniker som kan hjälpa till att främja miljömålen. Just nu är utmaningarna som människan och planeten jorden står inför allt tydligare, men om alla människor valde att leva som vi gör i Sverige skulle vi behöva fyra jordklot.
Det finns 19 000 mil kommunala ledningsnät i Sverige varav de flesta är byggda under förra århundradet och behöver åtgärdas. Det beräknas kosta cirka 1 000 miljarder kronor, men det är här som schaktfritt kan göra stor skillnad
NCC:s miljökalkylator är en av flera som finns idag, bland annat Asplan Viak med flera, och Simon Åkerlund kunde visa ett exempel som innebar 85 procents lägre utsläpp jämfört med traditionell grävning. Få andra branscher kan påvisa så stor skillnad och för varje kilometer ledning som förnyas schaktfritt sparas cirka 290 ton koldioxidutsläpp.
Varför har då inte de schaktfria metoder fått större genomslag? Simon Åkerlund trodde att det var som Johan Lundberg nämnde dagen innan, nämligen att verkligheten är mer komplex. Många känner fortfarande inte till metoderna och teknikerna eller är skeptiska till dem eftersom man hört om dåliga exempel.
På en fråga från publiken menade Mats Rostö att SSTT som organisation kan tänka sig ta fram en egen miljökalkylator som oberoende aktör, vilket är något som diskuteras. Budskapet måste ut och spridas om vilka vinster som kan göras, inte minst när det gäller miljövärden.
Rörinspektionssamarbete
Samarbetet mellan RIN och STVF pågår och utvecklas kontinuerligt. Det kom fram då mentor Magnus Fyrfalk intervjuade Peer-Christian Nordby och Hans-Åke Mähler. Både länderna har stora behov av ledningsförnyelse och här kommer rörinspektörerna in som en viktig kugge. För att hålla en hög kvalitet så satsar organisationer på utbildningar och i Sverige pågår nu en revidering av P93, en revidering som redan gjorts i Norge. Kurserna för rörinspektion är för det mesta helt fullbokade.
När det gäller framtiden så kommer organisationerna att arbete för att beställare inser miljönyttan som görs, både av rörinspektörer som läcksökare med flera. Det ger ett bra beslutsunderlag. En annan utmaning är generationsskiftet som kommer.
Peer-Christian sitter dessutom med i gruppen som planerar för det nya vattencentret i Norge och dess betydelse för framtiden.
Nationellt vattencenter
Om just detta vattencenter, Nasjonalt senter for vanninfrastruktur, informerade projektledaren Sjur Tveite, om hur man ligger till i dagsläget och hur det kan tänkas komma att se ut när öppningen är tänkt till andra kvartalet 2021. 80 procent av finansieringen är klar med både offentliga som privata ägarintressen, däribland många aktörer från SSTT. SSTT har också som organisation gått in och stöttat utvecklingen av vattencentret.
Läckagekontrollgrupp
Tommy Ekblad avslutade talarlistan genom att informera om gruppen för Läckagekontroll som bildats inom SSTT. Anledningen var att det saknades ett forum för aktörerna och att gruppen ska borga för kvalitetssäkring och kompetenshöjning. Ambitionen är att sprida kunskap om tekniken och utförande samt öka möjligheten till utbildning för att höja kompetensen bland både rörinspektörer och läcksökare.
Det har visat sig att den brist på vatten som uppstått på olika platser inte beror på att vattnet tar slut utan att det är höga förluster i ledningsnätet. Utbildningarna beräknas komma igång under nästa år.
Mats Rostö och Tomas Helenius avrundade konferensen genom att summera vad programpunkterna tagit upp och hur det kan stödja ledningsägarna framöver både i Sverige och Norge. Borghild Teigland Folkedal hälsade deltagarna välkomna till nästa års NoDig-konferens som kommer att arrangeras i Bergen 13-14 maj 2020.
Som sista programpunkt kunde intresserade göra ett studiebesök på Västlänken, som arrangerades av Styrud, NCC och Trafikverket.